För två veckor sedan hittades ett mindre kalkstensfragment med runor och reliefhuggen djurornamentik. Kalkstenen låg i rasering till den stora källaren i hörnet Kungsgatan–Söderportsgatan i Kalmar. Den ristade sidan är sliten och har troligen använts som golv- eller trappsten i källarhuset.
I förra veckan kunde runexperten Magnus Källström, Avdelningen för kulturarvsutveckling på Riksantikvarieämbetet, studera stenen på plats i Kalmar. Han har skrivit om sin preliminära tolkning på K-blogg, Riksantikvarieämbetets blogg.
Magnus bedömer att kalkstenen ursprungligen ingått i ett senvikingatida gravmonument (eller tidigkristet gravmonument som de också har kommit att kallas). De runristade gravmonumenten är tydliga indikationer på tidiga kristna kyrkogårdar och sannolikt också träkyrkor. En intressant fråga är då om fragmentet ursprungligen kommer från Kalmar, vilket skulle kunna tyda på en träkyrka på denna plats redan under sent 1000-tal.
Magnus kunde inledningsvis utan problem läsa de tre runorna hul, vilket skulle kunna utgöra resterna av ett namn som har innehållit namnleden Holm-, som mansnamnet Holmi eller kvinnonamnet Holma. En annan möjlighet är att det rör sig om ett ortnamn där ordet holmi eller holmr ’holme’ har ingått. Efter lite mer fördjupning har han kommit fram till den möjliga runföljden …shul…, som skulle kunna tala mer för ortnamnsspåret. Sista ordet är kanske ännu inte sagt………
Ännu en brunn
Vid veckans undersökning har vi dokumenterat ytterligare en brunn i Kungsgatan. Brunnen ligger fyra meter väster om den brunn vi började undersöka veckan innan. Bägge brunnarna är stensatta med inre diametrar på 1,5 respektive 2 meter. Den östra brunnen kunde vi följa neråt cirka 4 meter, men vi hade inte möjlighet att gräva ner i botten. Det hade i detta läge varit allt för riskabelt utan detta arbete får lämnas till framtidens arkeologer! Vi tror att brunnens djup kan vara så mycket som cirka 7–8 meter.
Den senaste brunnen är kanske något yngre. Jordmassorna som man fyllt den med efter att den togs ur bruk innehåller föremål från omkring 1500–1700-talen. Kanske har den stått öppen en period efter att man övergav stadsområdet i mitten av 1600-talet? Det gamla stadsområdet utnyttjades bland annat för beten och odling innan man åter började bygga på allvar igen i slutet av 1700-talet och 1800-talet.
Även denna brunn kommer troligen att vara djup, varför vi kanske måste ta borrprover för att få bottenmaterial.
Brunnarnas placering under medeltid och 1600-tal är intressant. De ligger ungefär där den gamla gatan ner mot Söderport (i ringmuren) antas ha haft en sträckning. Kanske har de nu undersökta brunnarna varit allmänna och inte privata på enskilda tomter. Vi vet emellertid att det också funnits brunnar i närheten, vilka legat på tomter. År 1987 dokumenterades t.ex. en brunn 30-talet meter västerut i kvarteret Björken. Så småningom kommer vi att få en tydligare bild av stadsrummet och tolka de nu undersökta brunnarnas sammanhang bättre.
