Rester av hundratals byggnader, källare, gator, latriner och vardagsföremål från 400 år, cirka 1250–1650, har sett dagens ljus under de två år som de arkeologiska undersökningarna pågått i centrala Kalmar. Arkeologerna vid Statens historiska museer har grävt fram delar av ett 50-tal medeltida tomter, ett tiotal gator och delar av den gamla stadsmuren i Gamla stan.
Totalt har man hittat över 30 000 föremål – inte minst spår efter Kalmarkriget 1611. Det är mycket ovanligt att sådana stora sammanhängande områden undersöks mitt inne i en stad och resultatet är över all förväntan.
–Vi har kunnat lyfta på locket till stadens medeltid och fått möjlighet att studera hur människor bodde, vad dom åt och drack och hur detta förändrades över tid. Arkeologin blir som ett titthål in i den medeltida historien som gör att vi får veta mer om hur livet tedde sig för flera hundra år sedan, säger Magnus Stibéus, projektledare på Arkeologerna.
Två spektakulära fynd gjordes nyligen, precis innan grävningen avslutades, och sticker ut. Det handlar om en guldring och en mycket speciell så kallad ”alsengem”.
– Det är förstås fantastiskt kul att hitta något sådant. Guldringen var i närmast nyskick med ett Kristusmotiv och hittades liksom alsengemen i sammanhang som vi tolkat som avfallslager. Troligen har någon haft otur och tappat ringen för 500 år sedan. Alsengemet är trasig och kan ha kastats bort, säger Magnus Stibéus.
Guldringen med den ristade figuren av Kristus dateras till början av 1400-talet. Den typen av ring kan ha burits av en kvinna eftersom den är ganska liten. Några snarlika ringar har hittats i Norra Finland, Östergötland och Uppland.
Alsengemmer är små infattningsstenar i glas som påträffas i både i kyrkliga och världsliga sammanhang och tros ha använts som pilgrimsamuletter. De har fått sitt namn efter den danska ön Als, där de hittades först. Den alsengem arkeologerna har funnit i Kalmar dateras till 1200–1300-talet och har tre inristade figurer.
Även rester av en runsten hör till de mer ovanliga fynden som arkeologerna grävt fram, den kan ha kommit från en gravhäll på en kyrkogård som låg i Kalmar på 1100-talet. Ett annat roligt fynd är ett tassavtryck från en katt i tegel. Dessutom vittnar många spår om krigssituationer och hur Kalmarkriget svepte genom staden.
–Undersökningarna visar att i stort sett alla gårdar brändes i samband med danskarnas angrepp av staden sommaren 1611. Det syns framför allt genom brandhorisonter och raserade byggnader. Vi har även påträffat ett stort antal projektiler, som kanonkulor, muskötkulor och pistolkulor, men även svärd, säger Magnus Stibéus.
Att så stora delar av den medeltida staden kunnat undersökas samtidigt gör projektet unikt.
–Byggnadslämningarna och kulturlagren utgör ett historiskt arkiv som ruvar på enorma informationsmängder och berättelser om tidigare generationers politiska och ekonomiska ambitioner, vardagsliv och livsvillkor. Vi får en inblick inom stora delar av den medeltida staden och möter spåren efter skilda gruppers sociala och ekonomiska tillvaro; handelsmän, hantverkare, tjänstemän, kyrkofolk, fattig och rik, säger Magnus Stibéus.
