Vi har i veckan undersökt en välbevarad gata i Gamla stan i Kalmar. Gatan påträffades i dagens Klostergatan och var i bruk under 400 år.

Gatan finns drygt 60 meter söderut från dagens Kungsgatan. Den stensatta gatan har korsat Klostergatan och vi har alltjämt svårt att se riktningen. Vi tror att gatan anlades redan på 1200-talet och var i bruk fram till mitten av 1600-talet när staden flyttade till Kvarnholmen.

Gatan påträffades omkring 60 meter söder om dagens Kungsgatan. Foto Arkeologerna.
Gatan påträffades omkring 60 meter söder om dagens Kungsgatan. Foto Arkeologerna. CC-BY.

En gata i flera nivåer

Den fem meter breda gatan är anlagd i fem nivåer. På 1200-talet och i början av 1300-talet utgjordes gatan av mindre stenar och grus. Det är tydligt att man reparerat gatan genom att bland annat fylla igen potthål med mindre stenar. Det saknas ränndalar i de äldsta gatunivåerna. Avfall i form av djurben och olika keramikskärvor ligger nedtrampade mellan stenarna.

Denna gata täcktes av en fundamentering av stora stenar. Man hade fyllt på med sand och jord mellan stenarna för att få en någorlunda jämn vägyta. Fynden på gatan visar att den användes under 1300- och 1400-talen.

Gatan under 1500- och 1600-talets första del utgjordes av mer vällagda kullerstensytor. Den yngsta gatan, som var i bruk fram till stadsflytten omkring år 1650, hade dessutom en vällagd ränndal för avrinning. Vi gjorde fina fynd av framför allt keramik i anslutning till denna yngsta gatunivå.

De större stenarna täcktes av sand och jord, vilket bildade själva ”körytan”. Foto Arkeologerna.
De större stenarna täcktes av sand och jord, vilket bildade själva ”körytan”. Foto Arkeologerna. CC-BY.
1600-talets gata har varit vällagd med ränndalar. Foto Arkeologerna.
1600-talets gata har varit vällagd med ränndalar. Foto Arkeologerna. CC-BY.
Handtag från en skål i rödgods, tillverkad under första delen av 1600-talet. Foto Arkeologerna.
Handtag från en skål i rödgods, tillverkad under första delen av 1600-talet. Foto Arkeologerna. CC-BY.
Skräpet vid den yngsta gatan bestod av bland annat av kritpipor, fajansfat och stengodskärl. Foto Arkeologerna.
Skräpet vid den yngsta gatan bestod av bland annat av kritpipor, fajansfat och stengodskärl. Foto Arkeologerna. CC-BY.
En kniv med ben – eller hornskaft. Foto Arkeologerna.
En kniv med ben – eller hornskaft. Foto Arkeologerna. CC-BY.

Inte riktigt på sin mammas gata

Vi är inte riktigt arkeologiskt hemtama i denna del av Gamla stan. Få arkeologiska undersökningar har genomförts tidigare i Klostergatan.  I nuläget är vi därför inte helt på det klara med vilken medeltida gata vi påträffat. En stadskarta från år 1610 visar en gatusträckning som gått ungefär där vi gräver. Gatan utgör på kartan en östlig fortsättning på den medeltida Smedjegatan, vars västra del vi påträffade i våras i dagens Västerlånggatan.

Arkeologen Dagmar Selling tolkade utifrån 1400-talets tänkebok att den medeltida Söderportsgränd korsat dagens Klostergatan någonstans söderut. Söderportsgränd ledde från den medeltida Söderportsgatan i sydväst mot nordost och slutade i den medeltida Västerportsgatan. Gränden ledde genom det som idag utgör Södra kyrkogården.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det skulle kunna vara en okänd del av Smedjegatan, Söderportsgränd eller en helt okänd gatusträckning som vi nu påträffat. De kommande veckorna vet vi närmare vilken orientering gatan har haft och då kan vi förhoppningsvis komma med en rimlig tolkning.