Var det änkan Maja Cajsa Hjelm som förenade de två husen?
Slutligen har de båda husen utmed Ågatan byggts samman till en enda byggnad. Vår undersökning visar tydligt att den andra våningen på det östra huset har byggts samman med den västra byggnadskroppen. Kan detta ha skett under 1800-talets början?
Enligt tidigare historik har detta skett under ledning av ytterligare en av gårdens driftiga kvinnor, Maja Cajsa Ljungqvist, som ägde gården mellan 1820 och 1860. Hon och hennes make dödgrävaren Jonas Ljungqvist övertog gården efter hovslagareänkan Catharina Lindmans död 1817. Men även dödgrävaren dog tidigt och lämnade änkan ensam med barnen Anders och Anna.
Det verkar som om de som hyrde hos änkan Maja Cajsa har haft det lite bättre ställt. Här nämns en fjärdingsman, en målare, en kyrkobyggare, en skräddarmästare.
I samband med vår undersökning har vi fått möjlighet att samla in ett stort antal träprover från husets olika delar. Med hjälp av dendrokronologisk analys kommer vi att kunna datera husets olika etapper. Det ska bli mycket spännande att se hur dessa exakta årtal stämmer med berättelsen om de driftiga kvinnorna Catharina Bergstedt och Maja Cajsa Ljungqvist. De var ju med om att förvandla Linköping från en närmast medeltida stad till en ny och modern trähusstad.
Det är tydligt att äldre historik främst lyft fram männen på gården. Men de levde inte så många år. Istället är det deras änkor som fortsatt driva gårdens verksamhet, uppfostra barnen, hyra ut lägenheter. Kanske är det också de som byggt husen? Här har vi en möjlighet att utmana en traditionell, patriarkal historieskrivning, där männen och deras verksamhet alltid tagits för given.
