Hus och människor – Onkel Adamsgården, Linköping, fortsättning….

Onkel Adamsgården från sydväst, här framträder den inbyggda loftgången tydligt.

Det nya huset på Hunnebergsgatan 30 byggdes alltså med sina två våningar och stod klart under hösten 1795. I de skriftliga källorna kan vi följa turerna kring tomtköpen. Först 1799 står Johan Peter Frisk som ägare av båda gårdarna. Till en början stod vi förbluffade över dateringen. Vem kan ha byggt huset med så oklara ägarförhållanden?

Hans far Jonas Frisk dog 1794 och sonen har då ärvt en del av gården och sedan fått möjlighet att successivt köpa tillbaka de olika tomtdelarna och sedan återskapa den ursprungliga gården. Huset med sin fyrdelade plan är som tidigare nämnts en tvåfacksbyggnad, vilket betyder att det består av två rader med rum på bredden. Det är naturligtvis en viktig innovation. Spisarna kring den centralt placerade murstocken ger ju värme till alla rummen. Det ger också en helt ny möjlighet att differentiera bostaden, med många fler rum än tidigare.

Husets fyrdelade plan ger möjlighet till effektiv uppvärmning i alla rummen från en gemensam murstock. Här en fin kakelugn från 1800-talets första hälft i Onkel Adamsgården.

Tidigare fram till 1600-talet var det vanligt bland de breda folklagren att bo i hus med färre rum och med rummen belägna i ett enda fack. Murstocken var på så sätt alltid placerad i husets yttervägg, vilket blev oekonomiskt med tanke på värmeförluster. Det har dock varit mycket vanligt på landsbygden långt fram i tiden. Mer om detta senare på den här sidan.

Det hus som Johan Peter Frisk lät bygga i slutet av 1700-talet ser alltså ut att vara en viktig innovation för sin tid. Det finns ganska många exempel på hus av samma typ i Linköping, men huset på Hunnebergsgatan 30 är det hittills äldsta daterade. En viktig fråga för framtida forskning är givetvis om det har funnits flera av samma typ under 1700-talet, eller om Johan Peter Frisk var först. Att de mer högborgerliga grupperna i staden har bott i andra, större varianter av tvåfackshus ska vi se i kommande blogginlägg.

Även om huset verkar modernt för sin tid, finns det andra detaljer som ger ett ålderdomligt intryck. Trappkonstruktionen ligger placerad utanför byggnaden. Från början rör det sig om en öppen loftgång, med enkel trappa upp till andra våningen. Det ger ett närmast medeltida intryck. Men vår inventering av byggnader från perioden 1700-1850 visar att det finns åtminstone 24 exempel på dessa loftgångar. De verkar ha varit mycket vanliga från 1700-talets början till åtminstone sekelskiftet 1800.

En inbyggd loftgång från Hunnebergsgatan 5. Här har inrymts ett litet kök med vedspis i den gamla loftgången.

Idag finns inga öppna loftgångar bevarade i Linköping. Vid våra undersökningar har det hittills varit svårt att exakt förstå hur dessa varit konstruerade. Men i Eksjö finns fortfarande flera exempel på öppna loftgångar bevarade.

I Eksjö finns flera gårdar  med fint bevarade loftgångar som visar hur det kan ha sett ut på flera gårdar i Linköping.

Under 1800-talet har det dock ansetts som ålderdomligt och omodernt med loftgångar. I många fall har dessa loftgångar byggts in med plankonstruktion. Det är nånting vi kan konstatera hänt även i Onkel Adamsgården. Samma sak har ju även påträffats i Fröken Löfgrens gård. Utvändigt kan vi dock se att det är fråga om en äldre loftgång genom att iaktta knutlådornas placering. När den här inbyggnaden har genomförts är dock mera oklart. Inbyggnaden leder ju till en helt annan typ av komfort, man får ett effektivare vindskydd och slipper drag.

  • Göran Tagesson