Vi började undersökningen av Kyrkogatan i korsningen mellan Drottninggatan och Kyrkogatan. Schaktet kom att grävas några meter längre meter västerut än planerat. Ur en arkeologisk synvinkel skulle detta visa sig vara mycket intressant.
Under marken i gatukorsningen fanns flera generationer av äldre gator med kullerstensbeläggning. Söder därom fanns resterna av en mur utmed Drottninggatan. När vi grävde längre åt söder kunde vi se att muren även var parallell med Kyrkogatans sträckning före 1808. Det är den gamla kyrkogårdsmuren som raserades 1808. Den äldsta delen av muren kan vara lika gammal som kyrkan, alltså från 1200-talet. Den var kanske en del av kanten på en anlagd terrass som kyrkan byggdes på. Senare hade muren byggts om vid minst två tillfällen. Den första ombyggnaden kan ha skett under 1400- eller 1500-talet och den andra 1695. Området väster om muren hade använts som kyrkogård, kanske från reformationen (1530-talet) och fram till 1808.
Gravarna låg mycket tätt. Inom den lilla yta vi undersökte fanns 45 intakta gravar och många ben från gravar som grävts sönder då nya grävdes. Gravarna var orienterade i öst-västlig riktning. Några kistor var bevarade men däremot inga textilier. En intressant detalj var att nästan alla människor var nedlagda med fötterna på samma nord-sydliga linje direkt intill kyrkogårdsmuren. Därmed låg huvudänden av gravarna olika långt åt väster beroende på hur långa de begravda var.
Ben från omrörda gravar samlades och lades tillbaka i marken. De intakta gravarna grävde vi försiktigt fram och dokumenterade. Benen har vi tillvaratagit för att vi ska kunna få veta mer om vilka de avlidna var. En osteolog kommer att studera benen för att se dödsålder, kön och olika sjukdomar. Arbetet fortsätter vidare i fält.
