Efter att vi avslutat fältarbetet i början på november har vi under hösten kvalitetssäkrat all dokumentation, tvättat och basregistrerat samtliga fynd och registrerat alla prover för makrofossil-, vedarts- och 14C-analys. Nu börjar det egentliga rapportarbetet! 

Grav från Sylta, med brandlagret framtaget. I detta hittade vi brända ben som nu ska analyseras. Foto: Arkeologerna

Genom alla resultat från både de undersökta lämningarna och de analyser samt specialstudier av fynd, jord samt ben som görs ska vi så småningom kunna svara på de frågor vi ställde inför undersökningarna.

Ett av våra teman inför undersökningarna gällde traditioner och kontaktnät över tid. Där ville vi bland annat se om det finns likheter eller skillnader i hur gravarna har anlagts, hur gravfälten konstruerats och hur gravgåvornas sammansättningar ser ut över tid och mellan de olika lokalerna. Vilka har begravts, vilka kön och åldrar finns och vilka saknas? Har platserna för gravfälten använts på något annat sätt före, under, mellan och/eller efter själva gravläggningsskedet. Finns det någon föremålsgrupp i gravarna som kan visa på lokala traditioner, lokalt hantverk eller närvaro av vissa grupper i form av t ex dekor? Kan förekomst av vissa djur och växter i gravarna säga något om rituell praktik?

I en förlängning kan det ovanstående säga något om det bakomliggande samhället. Här kan nämnas social stratifiering och differentiering, finns det olika sociala grupper som visar på en högre social status, beväpnade individer /grupper och kan man se en mobilitet inom och utanför dessa bygder?  Finns tecken på sysselsättning och specialisering i gravarna?

Analys av 6 000 skärvor keramik

Vad gäller fyndmaterialet är det vissa kategorier som ska genomgå specialistanalys. All keramik, över 6 000 skärvor, ska studeras avseende tillverkningssätt, och om dekorelement finns ska det definieras. Går det att se om keramik tillverkats lokalt eller kommer det utifrån? Den brända leran som vi ofta hittar kan berätta om det suttit i husväggar eller kanske till och med varit en infodringsvägg till en ugn.

Vid undersökningarna påträffades sammanlagt 60 kg brända ben som nu ska analyseras. Majoriteten av dem kommer från gravarna i Sylta, Eriksberg och Åby. Analysen kommer att visa vilka som begravts och vilka och hur många olika djur som följt med i graven. Resultatet av den osteologiska analysen ger därmed en fingervisning om den begravdes sociala ställning. Benmaterial kan också ha påträffats på gravens överbyggnad eller annanstans än i själva brandlagret. Dessa ben kan visa på rituella aktiviteter i samband med begravningen, som kommunionsmåltider eller att någon besökt graven vid ett senare tillfälle.

Keramikkärl från en grav i Sylta. Har det tillverkats lokalt eller kan det vara importerat? Foto: Arkeologerna

Vad berättar växtmaterialet?

Makrofossilanalys använder vi för att kunna se om det finns spår av till exempel sädesslag eller annat växtmaterial som kan berätta om den miljö människorna levde i och vad de levde av. Makrofossilanalys kommer också att genomföras av delar av samtliga brandlager från gravar. Det kan ge en vink om det funnits örter eller växter som placerats på brandbålet, kanske som en gravgåva. Dessa växter och örter kan dessutom bidra till att förstå när på året begravningen har skett.

Vedartsanalys och 14C-analys används för att kunna datera ett hus eller en grav. Vedartsanalysen gör att vi genom låg egenålder på kolet kan snäva in dateringarna. Det är bättre att använda en ung kvist än kol från en ek som kan vara flera hundra år gammal redan vid bränningen. Det betyder alltså att resultatet av 14C-analysen får ett så kort tidsspann som möjligt.

Till detta kommer naturligtvis alla fynd som har hittats. De ska identifieras, dateras rent typologiskt och metallfynden ska konserveras för att kunna bevaras i framtiden. Föremål av järn, Cu-legering och ädelmetall – i vårt projekt cirka 1100 föremål – blir påverkade genom korrosion när de ligger i marken och kan gå sönder. Ibland är de så korroderade att det är svårt att bestämma vad det är för föremål. Har de dessutom varit med på gravbålet är de också påverkade av elden. Pärlor av glas är en sådan kategori som ofta påverkats av branden. Genom konserveringen får vi fram eventuella dekorelement, något som kan hjälpa till vid datering.