Vädret är fantastiskt, solen skiner varje dag så arbetet löper på som planerat. Nu har vi banat av i stort sett all matjord inom vårt undersökningsområde så att vi kan få en överblick över hur man har använt ytan under perioden 7500–800 f. Kr.
Det vi kan se är att mycket av aktiviteterna har koncentrerats till strandområdet vid den forna havsviken, som med tiden omvandlades till en våtmark. Hittills har inga spår av byggnader hittats varför det verkar troligt att bostadshusen och gårdarna har legat indragna från kusten, kanske för att det var för osäkert att bo för nära kusten.
I våtmarksområdet har vi dragit tre långa schakt, så kallade långprofiler genom den gamla strandvallen för att kunna förstå hur området har använts över tiden. De visar att strandområdet och de grunda delarna av viken har använts för dumpning av avfall i form av djurben, bearbetad flinta och flintredskap samt keramik. I ett fall har man satt ned ett helt keramikkärl, troligen som ett offer. Nu undersöker vi våtmarkslagren för hand och med maskin i 4 x 4 meter stora rutor för att få fram hur fynden fördelar sig och om det finns koncentrationer eller konstruktioner som kan förklara vad man gjort i området. Vi tar många jordprover för att kunna analysera hur växtligheten sett ut och vad människorna odlade och åt.
De stora mängder härdar och kokgropar som hittats på den forna stranden har förmodligen använts för matlagning och kanske även vid olika typer av beredning av kött för att konservera det. Djurbenen kommer framför allt från nötkreatur och gris, men även små delar av sälben har hittats. Detta är intressant eftersom det visar att man jagat säl här vid kusten. Än så länge vet vi inte hur gamla sälbenen är, men de kommer att 14C-dateras så småningom.
