Runt staden Nya Lödöse fanns en vall och en vallgrav. På den äldsta bevarade kartan över det som idag är Gamlestaden syns den tydligt. Faktum är att delar av vallgraven fanns kvar som en fuktig svacka in på 1900-talet.

Karta från 1677

Karta över Gamlestaden från 1880. Här kan vallgravens sträckning ännu ses i form av vägar, diken och dammar i halvcirkelform runt Gamlestaden. Vallen och vallgravens sträckning kan jämföras med den på kartan från 1677, som var med i ett tidigare inlägg.

Vi har gjort flera små undersökningar av vallgraven och vallen tidigare. Under 2015 gjordes en lite större undersökning strax väster om platsen där vi gräver nu, i samband med att en ny gångtunnel byggdes i den södra änden av Gamlestadens station. Här fanns en port i vallen och en bro över vallgraven. Flera dendrokronologiska dateringar (årsringsdatering på trä) visar att porten och delar av vallen uppfördes omkring 1530. Porten i vallen fylldes senare igen och bron revs, troligen skedde detta år 1611 under det pågående Kalmarkriget.

Den undersökning vi nu gör är den hittills största av vallen och vallgraven. Vi har ännu inte undersökt hela den yta där vallen och vallgraven finns men vi vet redan en del om hur de såg ut och var anlagda.

Kasserad trasig spade från 1500-talet. Det kan inte ha varit helt lätt att gräva i göteborgsleran med en enkel träspade.

Kasserad trasig spade från 1500-talet. Det kan inte ha varit helt lätt att gräva i göteborgsleran med en enkel träspade. Foto: Arkeologerna CC BY

Vallen var uppbyggd av lera, troligen den lera som blev över när vallgraven grävdes. Vi vet inte hur hög vallen var, idag finns den bara bevarad under marken. Enligt skriftliga källor ska den ha varit fem alnar hög, vilket är cirka tre meter. Under vallens lera finns ett tunt lager mörk jord, resterna av ängsmark som fanns här innan vallen anlades. I lerlagren hittade vi en trasig spade från 1500-talet som hade lämnats kvar vid bygget. Delar av vallen såg ut att ha byggts på eller reparerats, troligen under sent 1500-tal eller tidigt 1600-tal. Det kan ha skett i samband med Kalmarkriget (1611–1613).

Utmed dess södra sida fanns en palissad av tätt nedslagna pålar och under en specifik del av vallen fanns dessutom en rustbädd av stockar. Detta kan ha varit grunden för ett torn eller en postering med kanoner och skyttar. De olika konstruktionerna kommer att dateras med dendrokronologi. Då får vi se om även denna del av vallen uppfördes runt 1530. Vi vet inte ännu om rustbädden av stockar uppfördes samtidigt som resten av vallen eller senare, den skulle kunna vara en förstärkning som gjordes senare under 1500-talet eller tidigt 1600-tal.

Vallgraven var cirka 10 meter bred. Vattnet i den var bara några decimeter djupt men tidigare undersökningar har visat att den aldrig torkade ut utan att den ständigt innehöll vatten. Vallgraven slammade långsamt igen när staden hade övergivits. Vid något tillfälle under 1700- eller 1800-talen grävdes delar av sedimenten bort, kanske för att öka vattenavrinningen.

Vi kommer att fortsätta med undersökningarna av vallgraven och vallen under hösten. I den östra delen av undersökningsområdet hoppas vi hitta stadens södra port med en bro över vallgraven.

Vy över vallen med rustbädden närmast kameran och bakom den palissaden Vallen fortsätter till höger om rustbädden och vänster om den finns vallgraven.

Vy över vallen med rustbädden närmast kameran och bakom den palissaden Vallen fortsätter till höger om rustbädden och vänster om den finns vallgraven. Foto: Arkeologerna CC BY