Ett stort antal brunnar från cirka 3500–3200 f. Kr. har hittats vid den arkeologiska undersökningen i Hammar. En hydda, ett stolp- och stenfundament och offernedläggningar i form av keramiknedsättningar och större djurben som delar av skallar och käkar, var andra unika fynd.
De tidig- och mellanneolitiska lämningarna från Hammar blev betydligt mer komplexa än vad vi förväntade oss och flera nya konstruktionstyper kunde identifieras (se bifogad översiktsplan). De huvuddelar av centralplatsen vid Hammar som vi undersökte 2024, den stensatta kärrkanten med tillhörande anläggningar, lager och offernedsättningar samt det u-formade gropsystemet motsvarade ungefär vad vi hade tänkt oss inför 2025 års säsong, men det tillkom ett större antal brunnar i anslutning till båda konstruktionerna.
I anslutning till de stora gropar som vi undersökte i den stensatta kärrkantens norra del framkom åtminstone 6–7 brunnar som grävts ned i groparna, och i den djupaste, västra delen av det u-formade gropsystemet framkom 9–10 välbevarade brunnar som grävts ned i varandra. Vissa av brunnarna hade brunnskar med delvis bevarade träkonstruktioner och flätverk samt stenkonstruktioner i botten. Dateringen av brunnarna är inte helt säker, men keramik- och flintmaterialet talar för att de kan dateras till TNII-MNAI (cirka 3500–3200 f. Kr.). Det finns visserligen ett brus av senneolitiska fynd i toppen av båda konstruktionerna, men inget fyndmaterial från denna period framkom längre ned i brunnarna. Om de kommande 14C-dateringarna av brunnarna bekräftar dateringen utgör koncentrationen av dessa anläggningar ett unikt inslag i en centralplats från den äldre tidsperioden. ’
De lämningar efter en förmodad träspång eller brygga som hittades i den norra delen av den stensatta kärrkanten under 2024 visade sig vara dels delar av träkonstruktionerna i botten av brunnarna, dels en rundad plattformsliknande träkonstruktion som tycks ha brunnit. Delar av brända trästycken låg i ett kompakt lager bestående av träkol och sot placerat i toppen av en av de stora groparna i området, vilket visar att den förmodade plattformen byggts över gropen. Sekundärt nedgrävda i gropen fanns det dessutom fyra brunnar, varav flera hade bevarade brunnskar av trä. Träet är i de flesta fall dåligt bevarat, men vissa delar, exempelvis en spetsad träpinne kunde tas tillvara.
Offernedläggningar i det u-formade gropsystemet i form av keramiknedsättningar och tydligt utplacerade, större djurben som delar av skallar och käkar var koncentrerade till två områden (se bifogade översiktsplan). I anslutning till en djupare, central del av gropsystemet i framkom en komplex anhopning av gropar, nedgrävningar och lager i vilka flera offerdepositioner hade gjorts. I anslutning till en stenlagd yta i toppen av konstruktionen framkom dessutom två stora stolphål som tolkades som en fasad. Sannolikt har den stenlagda ytan utgjort någon form av plattform placerad framför fasaden. I den östra delen av gropsystemet hittades ytterligare en koncentration av fynd och nedsättningar med spår efter resta träpålar, som kan tolkas som en liknade aktivitetsyta.
I övrigt undersökte vi ett stort antal fundamentsgropar för resta stenar, träpålar och fasader inom tre tydligt avgränsade ytor (se bifogad översiktsplan). I den norra delen framkom ett kulturlager under vilket det kunde identifieras ett antal stolp- och stenfundament. Keramik- och flintmaterialet i lagret och anläggningarna visar på en datering till 3500–3200 BC.
Cirka 20 meter söder om detta område framkom ytterligare två kulturlager med underliggande fundamentsgropar för resta stenar, träpålar och fasader. Mellan kulturlagren hittades lämningarna efter en mindre, stolpbyggd hydda (Hydda 2) med nedsänkt golv. Hyddan hade delvis täckts av ett stenlager som skulle kunna vara lämningar efter någon form av avslutnings- eller stängningsprocess. Allt fyndmaterial från kulturlager och anläggningar kan dateras till samma period som ovan. Området har preliminärt tolkats som en rituellt använd yta med tillhörande kultbyggnad. Söder om detta område hittades ytterligare en yta med fundamentsgropar för resta stenar, träpålar och fasader. Ytan ligger inom den högsta delen av undersökningsområdet och här har det även funnits stora flyttblock som sprängts sönder i modern tid.
