Norrtils magnifika läge – en platå med utsikt (och uppsikt) över Garnsviken. Foto: Arkeologerna. Publicerad med tillstånd från Lantmäteriet.

De flesta hus som vi undersökt på gården i Norrtil har varit från vikingatiden (800-1050) och medeltiden (1050-1520). Samma sak gäller föremålen som hittats. Men nu visar dateringar att de första bosättarna faktiskt kom hit flera hundra år tidigare. Det framgår av de två kol-fjorton-analyser som vi hittills gjort.

– Det ena provet som daterades bestod av träkol och togs från lämningarna efter ett hus, som skiljde ut sig från de övriga. De flesta byggnader i Norrtil är orienterade i nord-sydlig riktning eller öst-västlig, men det här låg på tvären, berättar arkeologen Anton Seiler.

Provet som analyserades togs från ett stolphål, det vill säga en grop i marken där en takbärande stolpe stått.

– Träkolet kunde dateras till 300-talet e.Kr., säger Anton.

Huset byggdes under en period som kallas romersk järnålder (0-400 e.Kr.), en tid då nordborna hade kontakter med romarriket, därav namnet. I svensk mark har man hittat exempelvis romerska glasbägare och statyetter från denna epok och det var vid denna tid som runor började ristas.

Kända fyndplatser i Mälarområdet från romersk järnålder är en krigargrav från Fullerö och en rik kvinnograv från Tuna i Badelunda.

Det här var långt innan Birka etablerades på 700-talet, och Sigtuna på 900-talet. Däremot fanns sedan 200-talet en märklig centralplats på Helgö i Mälaren, där hantverk och handel bedrevs.

Det andra provet som skickades iväg till kol-fjorton-analys bestod av sädeskorn av skalkorn, som hittades i ett stolphål från en annan byggnad på gårdsplatån.

Sädeskornen som användes för att datera huset påträffades i ett stolphål. Foto: Arkeologerna.

– Den dateringen visar att huset var i bruk på 600-talet eller början av 700-talet, alltså under vendeltid, säger Anton.

Här har de väggbärande och takbärande stolphålen i det vendeltida huset markerats med röda plastkoner. Foto: Arkeologerna.

Vendeltiden (550-800) är perioden som föregår vikingatiden. Det var under 600-talet som de stora kungshögarna och stolpmonumentet i Gamla Uppsala anlades.

Det fina läget i Norrtil, högt uppe på en platå med uppsikt över Garnsviken och nära vattenleder, gjorde platsen mycket attraktiv. Man kunde ha förväntat sig att finna ett flera tusen år gammal bronsåldersröse här. Sådana gravar byggdes ofta på platser med högt läge. Men än så länge är den äldsta dateringen från boplatsen i Norrtil alltså från 300-talet.