Kungsträdgården är den äldsta trädgårdsanläggningen i Stockholm som fortfarande är i bruk. Redan på 1400-talet odlades det köksväxter här. På 1500-talet var anläggningen, som låg på bekvämt avstånd till slottet, kunglig hovleverantör av grönsaker, rotfrukter, kryddor, frukt och bär.
Vid 1600-talets mitt var trädgården indelad i 20 odlingskvarter, varje kvarter hade eget namn som exempelvis ”sparriskvarteret”, ”pepparrotskvarteret” och ”ärtekvarteret”. I kvarteren odlades även vinbärsbuskar, krusbärsbuskar, lök, ärtor och mycket annat. Kring varje enskilt kvarter fanns staket som var tillverkat i trä med portar. Hela Kungsträdgården omgavs ett rödmålat staket, som senare ersattes av en stenmur.
Vilka ätbara växter odlades då i den kungliga trädgården? Som ett exempel och en ögonblicksbild kan en källa som berättar om vad som skördades och levererades till hovet år 1597 nämnas. Bland de grönsaker och rotfrukter som nämns finns även olika sorters kål: Bladkål, fänkål, kruskål, vit huvudkål samt persiljerötter, palsternackor, purjolök, rovor, rädisor och rödlök.
För att förhöja smaken på rätterna i det kungliga köket odlades bland annat pepparrot, salvia samt mynta. I fruktträdgården, där det vid 1600-talets mitt uppges ha funnits inte mindre än 800 fruktträd, odlades äpplen, päron, körsbär och plommon. Från 1600-talet finns också uppgifter om vilka mer exotiska växter som vinterförvarades i orangeriet, exempelvis persika, pomerans, lagerbär, fikon, citron och granatäpple.
Under 1600-talets gång gjordes Kungsträdgården om flera gånger och fick mer och mer karaktär av en lustträdgård. De kungliga köksväxtodlingarna flyttades till Humlegården. Kungsträdgården har sedan ändrat karaktär genom århundradena. Fram till slutet av 1700-talet hade endast hovet och aristokratin tillträde till anläggningen. Därefter öppnades den upp för allmänheten och orangeriet gjordes om till en dans och nöjeslokal.
Lästips:
Dyhlén – Täckman, I. 2012. Kungsträdgården – en trädgårdsdröm under flera sekler. Blick för Stockholm då & nu 6. Stockholms stadsmuseum.
Dyhlén – Täckman, I. Hansson, A-M. 2020. Kungsträdgården på Norrmalm. (red) Hansson, A-M. & O´Meadra, U. 2020. Växternas Stockholm. Fossila växtrester och skriftliga källor berättar. Stockholm.
