Kungsträdgården är den äldsta trädgårdsanläggningen i Stockholm som fortfarande är i bruk. Redan på 1400-talet odlades det köksväxter här. På 1500-talet var anläggningen, som låg på bekvämt avstånd till slottet, kunglig hovleverantör av grönsaker, rotfrukter, kryddor, frukt och bär.

Kopparstick från 1700.
Johannes van den Aveleens kopparstick från år 1700 som visar Kungsträdgården. I bakgrunden till höger syns palatset Makalös och Stockholms slott. Kungliga biblioteket.

Vid 1600-talets mitt var trädgården indelad i 20 odlingskvarter, varje kvarter hade eget namn som exempelvis ”sparriskvarteret”, ”pepparrotskvarteret” och ”ärtekvarteret”. I kvarteren odlades även vinbärsbuskar, krusbärsbuskar, lök, ärtor och mycket annat. Kring varje enskilt kvarter fanns staket som var tillverkat i trä med portar. Hela Kungsträdgården omgavs ett rödmålat staket, som senare ersattes av en stenmur.

Två kvinnor krattar i Kungsträdgården.
Två kvinnor krattar i Kungsträdgården. De är några av alla dem som har arbetat i den kungliga trädgårdsanläggningen genom århundradena. I bakgrunden står Karl XII staty. Uppgifter om både årtal och fotograf saknas. Stockholms stadsmuseum.

Vilka ätbara växter odlades då i den kungliga trädgården? Som ett exempel och en ögonblicksbild kan en källa som berättar om vad som skördades och levererades till hovet år 1597 nämnas. Bland de grönsaker och rotfrukter som nämns finns även olika sorters kål: Bladkål, fänkål, kruskål, vit huvudkål samt persiljerötter, palsternackor, purjolök, rovor, rädisor och rödlök.

Bild på blad och grönt av pepparmynta.
Mynta är en av de kryddväxter om odlades i Kungsträdgården vid slutet av 1500-talet. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

För att förhöja smaken på rätterna i det kungliga köket odlades bland annat pepparrot, salvia samt mynta. I fruktträdgården, där det vid 1600-talets mitt uppges ha funnits inte mindre än 800 fruktträd, odlades äpplen, päron, körsbär och plommon. Från 1600-talet finns också uppgifter om vilka mer exotiska växter som vinterförvarades i orangeriet, exempelvis persika, pomerans, lagerbär, fikon, citron och granatäpple.

Ett granatäpple som hänger på en kvist omgiven av blad.
På 1600-talet vinterförvarades bland annat granatäppelträd i orangeriet. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

Under 1600-talets gång gjordes Kungsträdgården om flera gånger och fick mer och mer karaktär av en lustträdgård. De kungliga köksväxtodlingarna flyttades till Humlegården. Kungsträdgården har sedan ändrat karaktär genom århundradena. Fram till slutet av 1700-talet hade endast hovet och aristokratin tillträde till anläggningen. Därefter öppnades den upp för allmänheten och orangeriet gjordes om till en dans och nöjeslokal.

Personer som går runt i Kungsträdgården på 1800-talet.
Vid slutet av 1700-talet fick även allmänheten tillträde till Kungsträdgården. Målning av Fritz von Dardel 1878. Stockholms stadsmuseum.

Lästips:

Dyhlén – Täckman, I. 2012. Kungsträdgården – en trädgårdsdröm under flera sekler. Blick för Stockholm då & nu 6. Stockholms stadsmuseum.

Dyhlén – Täckman, I. Hansson, A-M. 2020. Kungsträdgården på Norrmalm. (red) Hansson, A-M. & O´Meadra, U. 2020. Växternas Stockholm. Fossila växtrester och skriftliga källor berättar. Stockholm.

EU logotyp jordbruksfonden färg