När vi undersökte en av de förhistoriska brunnarna i Pryssgården upptäckte vi att den var skodd med ett välbevarat flätverk. Det användes för att klä insidan av brunnen och fungerar alltså som både skydd, men också som ett vattenfilter.  Spår av två liknande brunnskorgar hittades vid 1993 års undersökning, där E4an går idag. Men de var inte i närheten av lika välbevarade som denna.

Arkeologerna Ellen Ivarsson och Moa Gillberg rensar fram flätverket. Foto: Arkeologerna CC-BY.

Under fältarbetet har vi undersökt ett tiotal förhistoriska brunnar på olika delar av området. Men ingen har varit lika välbevarad som denna brunn. Den är också en av de största och djupaste, nästan 6×6 meter i diameter i ytan med ett djup på närmare två meter.

Brunnens profil prepareras inför dokumentation och provtagning. Foto: Arkeologerna CC-BY.
Flätverkets insida, i det övre partiet syns en av störarna och där skalpinnen står är avtrycket från en stör som har tagits bort av arkeologerna. Foto: Arkeologerna CC-BY.

Flätverket bestod av vidjor som flätats runt tillhuggna, nedstuckna lodräta störar som var grövre än de liggande vidjorna. Några av störarna var så pass välbevarade att den tillhuggna ytan fortfarande är synlig. Det är troligt att korgen först tillverkades vid sidan om, och att den sedan sänktes ned i brunnen.

Den flätade korgen från ovan (a) och från sidan (b). Skiss: Moa Gillberg, Arkeologerna.

Brunnar har givetvis varit helt livsnödvändiga för de människor som levde och verkade här under förhistorisk tid. För oss arkeologer är de intressanta på flera sätt. De kan exempelvis berätta om social organisation – har de varit kollektiva eller har varje gård haft en egen brunn? De djupa, syrefria miljöerna gör också att bevaringsförhållandena är ovanligt goda, inte bara för trä utan också för fröer och andra mikroskopiska fynd som exempelvis pollen, som kan berätta om vad som odlades och den lokala naturmiljön. Det välbevarade brunnskaret kan bestämmas till träslag och förhoppningsvis kan det också dateras med hjälp av dendrokronologisk analys (årsringsdatering).

Nedre del av en huggen trästör från brunnens botten. Foto: Arkeologerna CC-BY.

Ännu vet vi inte när brunnen var i bruk, eftersom inga föremål hittades. När brunnarna sinade och togs ur bruk användes de för skräp och bråte, vilket i sin tur hjälper oss med datering ute i fält. Avsaknaden av föremål talar för att brunnen använts under en längre tid och att flätverk i brunnar var vanliga skoningar under brons- och järnåldern.

Arkeologerna Moa Gillberg och Ellen Ivarsson, helnöjda efter ett hårt arbete i leran! Nu inväntar vi vidare analyser. Foto: Arkeologerna CC-BY.

 

Lästips: ”Om brunnar”- Ullén, Inga. 1995. https://raa.diva-portal.org/smash/get/diva2:1289564/FULLTEXT01.pdf