Vid Resebro mosse reser sig en brant åsrygg intill mossen och dominerar landskapet åt söder.  Sedan tidigare var två monumentala gravar från förhistorisk tid kända. Den ena är en rund stensättning som är cirka 25 meter i diameter och den andra en treudd med 34 meters sida. Båda är byggda av mycket stora stenar och placerade på krönets högsta del. Ibland kan skenbart ensamliggande gravar vara de enda synliga anläggningarna på ett gravfält. Ett exempel på detta är det närbelägna Klinga utanför Norrköping där arkeologerna skulle undersöka två stensättningar, men det visade sig i stället att dessa omgavs av ett gravfält med cirka fyrtio gravöverbyggnader och ett hundratal begravningar.

Mitt i bild syns den stora runda stensättningen, en av två tidigare kända gravar. Foto: Peter Zetterlund, Arkeologerna.
Arkeologerna står i ena kanten av en nyupptäckt rund stensättning, som ligger nedanför åsryggen. Foto: Marcus Asserstam, Arkeologerna.

Den undersökning vi genomfört var en förundersökning, där ingreppen i de framkomna gravanläggningarna avsiktligt minimerades. Inga daterande fynd finns och några resultat av 14C-analyser finns ännu inte. I stället bygger dateringarna i nuläget på gravarnas utformning och denna pekar mot att gravfältet varit i bruk under en lång period. De två monumentala gravarna kan dateras till yngre bronsålder eller århundradena för Kristi födelse. En nyupptäckt flack, rund stensättning med brätte är 18 meter i diameter. I Östergötland finns denna typ av stensättningar under hela den äldre järnåldern men framför allt tillhör de romersk järnålder, det vill säga århundradena efter Kristi födelse.

På gravfältet har även två kvadratiska stensättningar upptäckts vid förundersökningen. Sådana har i flera fall daterats till folkvandringstid i Östergötland. En mindre treudd med kraftigt insvängda sidor tillhör också nyfynden. Denna typ av treuddar kan tillhöra yngre järnåldern och vid Vilhelmsberg utanför Norrköping har en liknande tredudd  daterats till vikingatid.

Den nyupptäckta treudden ligger infogad intill flacka bergsklackar, alldeles intill hålvägen. Den har insvängda sidor och är cirka sju meter i sida. Foto: Peter Zetterlund, Arkeologerna.

Det finns alltså all anledning att tro att det nu upptäckta gravfältet använts under flera tusen år. Antalet gravar pekar mot att endast någon eller några personer per generation begravts här.

Genom gravfältet löper huvudvägen genom Östergötland, något som i sig indikerar att platsen varit speciell. Tillsammans med de rituella depositionerna i mossen nedanför gravfältet och de monumentala vägarna över våtmarken förstärks bilden av en sammansatt miljö där ritual och praktiska aspekter varit sammanflätade.