I den tidigare mossen har vi nu fått fram tre generationer vägar; en risbädd, en träbroläggning och en stenlagd väg. Vägarna har övergivits senast på 1600-talet, när huvudvägen genom Östergötland fick en ny sträckning förbi Löfstad slott.
Den yngsta vägen, upp till åtta meter bred och med en stenlagd vägbana, var känd sedan tidigare. Den har kunnat följas i en cirka 100 meter lång sträcka genom mossen. Vägen verkar ha varit i bruk åtminstone fram till vägomläggningen på 1600-talet men när den anlades är svårare att säga i nuläget.
Förekomsten av grankvistar under vägen ger en fingervisning om dateringen. Detta trädslag gör sin introduktion i våra trakter först kring år 0 och från början fanns det endast mer enstaka bestånd. Utifrån tidigare kända vägar med liknande konstruktion är det troligt att stenvägen anlades först under senare delen av järnåldern eller möjligen först under medeltiden.
Ett tiotal meter från den stenlagda vägen har vi fått fram en trälagd väg. Broläggningen har byggts med tvärgående längsgående kluvna stockar, som vilat på längsgående timmer. Får att hålla konstruktionen på plats har spetsade störar slagits ner, framför allt i vägens kanter. Träbroläggningen har varit cirka fyra meter bred och har fortsatt vidare upp mot hålvägen, som leder upp till två mycket stora gravar.
Störarna är mycket välbevarade och vi hoppas på de går att datera med denrokronologisk analys. I dagsläget tolkar vi träbroläggningen som äldre än den stenlagda vägen, sannolikt från järnåldern.
Under träbroläggningen, cirka en meter under dagens markyta, har vi undersökt ett fyra meter brett parti med en risbädd. Större delen av risbädden bestod av grenar och kvistar och en handfull av dem hade tydliga huggspår. Risbädden låg förskjuten i sidled i förhållande till träbroläggningen. Detta innebär att vi här har hittat lämningarna efter ytterligare en, ännu äldre, vägsträckning.
Förra veckan var vår paleoekolog Santeri Vanhanen och besökte oss i fält. Han gjorde en första bedömning av trädslagen i träbroläggningen och risbädden, som han preliminärt tolkade som barrträd. I dagarna håller han på och går igenom materialet mer noggrant i mikroskop och vi väntar spänt på resultaten.
