En baltisk bronsnål med kedja och så kallad Östersjökeramik. Det är bara några av fynden som arkeologerna hittat från vikingatid/tidig medeltid i Toarp utanför Malmö. En mer intensiv bebyggelsefas etablerades under andra hälften av vikingatiden på platsen.
Trots att utgrävningen inte är avslutad och mycket ännu är oklart, ser vi tydliga tecken på att den mer intensiva bebyggelsen inom ytan etablerats under vikingatidens andra hälft, sannolikt med direkt anknytning till vad som samtidigt skedde på kungalevet Oxie. Systemet med kungalev upprättades i början av 1000-talet, inom det rike som kontrollerades av kungar som Knud den Store, mest känd för Nordsjöväldet. Kungalev ärvdes inte på traditionellt sätt utan följde kungamakten, och fungerade som noder och administrativa centra i kunglig förvaltning.
Under medeltidens gårdsplan fanns ett drygt 230 kvadratmeter stort, 12–35 cm tjockt, lager skörbränd sten och kol som vi undersökt genom att gräva 2 x 2 meter stora rutor. Fynden, enstaka skärvor av östersjökeramik och ben, liksom en C14-datering, tyder på att materialet i sig blivit till som resultat av produktion under vikingatid/tidig medeltid. Men att det sedan jämnats ut och använts som fundament till gårdsplanen då gård 3 etablerades.
Till våra finaste fynd från vikingatid/tidig medeltid hör denna baltiska bronsnål med kedja, sannolikt tillverkad vid kusten inom det som idag är Lettland och Litauen. Den bevarade nålen är drygt 12 cm lång. Huvudet är avbrutet: från början har rundlarna varit fyra, korsformat placerade. I andra änden av kedjan satt ytterligare en likadan nål. De har burits av en kvinna, och varit placerade nära axlarna med kedjan hängande över bröstet.
Så kallad Östersjökeramik, direkt från ett lager i ett ännu inte färdigutgrävt, förmodat grophus. Den är inhemskt tillverkad, kanske till och med lokalt i Oxie. Samtidigt har den både teknik och dekormässigt stora likheter med samtida keramik från slaviskt område, på andra sidan Östersjön, därav benämningen Östersjökeramik.
