Nu går startskottet för den största arkeologiska undersökningen i Östergötland någonsin. I tusentals år har människor valt att bygga sina gårdar på Pryssgårdens sluttningar ner mot Motala ström i Norrköping.

En arkeolog gräver i marken och en grupp människor står bakom och tittar på.
Lotta Stenqvist undersöker en eldstad. Stolparna markerar stolphålen i ett långhus. I bakgrunden håller Marita Sjölin en visning för allmänheten. Foto: Arkeologerna. CC BY

De första bosättarna slog sig ner här redan under bondestenåldern, för cirka 6000 år sedan. Även om både landskapet, klimatet och samhället har förändrats genom årtusendena så har området varit mer eller mindre varaktigt bebott sedan dess.

– Utifrån tidigare resultat förväntar vi oss att undersöka hela gårdsmiljöer med lämningar efter byggnader, hägnader, odlingar och avfallsgropar. Inom området som ska undersökas uppskattar vi att det finns lämningar efter drygt 200 förhistoriska byggnader, både stora långhus och mindre stolphus och grophus. Sannolikt kommer de flesta husen och gårdarna kommer att vara från yngre bronsålder och äldre järnålder, cirka 1100 f.Kr.–500 e.Kr, säger projektledare Marita Sjölin.

Arkeologerna, Statens historiska museer i Linköping och arkeologer från Östergötlands museum kommer att utföra undersökningen under två fältsäsonger, från april till oktober 2023 och 2024. Arbetena sker med anledning av att Norrköpings kommun planerar ny bebyggelse i området.

Kontakt

Marita Sjölin, Arkeologerna • 010-480 81 57
Fredrik Larsson, Arkeologerna • 010-480 80 40

Presskontakt

Henrik Pihl, Arkeologerna • 010-480 81 20

Foton/pressbilder

Hittar du på Flickr

Mer info

Finns på projektets uppdragssida
Pryssgården – människor och gårdsmiljöer under 6000 år

Ladda ner pressmeddelandet som pdf