2015

Rapport 2015:27. Bysmide och bebyggelse från 1700- och 1800-tal. Södermanlands län; Södermanland, Eskilstuna kommun, Kjula socken,
Kjula-Åstorp 2:1 och Aspestahult 1:1; Kjula 281, 282 och 320.
Ulf Strucke och Mia Englund med bidrag av Mathias Bäck och Svante Forenius

I samband med utbyggnaden av Eskilstuna Logistikpark i Kjula utfördes en förundersökning av fornlämningarna Kjula 281 (smideslämning), Kjula 282 (lägenhetsbebyggelse) samt Kjula 320 (lägenhetsbebyggelse). Smedjan, Kjula 281, var uppförd under de inledande årtiondena på 1900-talet. Efter att vid mitten av 1950-talet tjänat som förråd revs byggnaden år 1962. Någon vidare undersökning utöver en översiktlig framrensning genomfördes därför inte. Backstugan, Kjula 282, utgjordes av en enkel, så kallad, jordstuga. I dess inre fanns en härdpall samt en stensatt arbetsyta. Den påvra stugan har sannolikt endast hyst inneboende under en kortare period i slutet av 1800-talet. Något söder om stugan låg en äldre smedja med rester av en ässja. Smedjan var helt urgrävd. Smedjan har inte kunnat dateras, men sannolikt är den från sekelskiftet 1700–1800.

Tomten vid Bryggartorp har vid två tillfällen planats ut för att bereda plats för byggnader. De utschaktade massorna låg intill de stödmurar som fanns runt gårdsplanen. Förutom den sentida bebyggelsen undersöktes rester av ett torp som daterades till 1800-talets mitt. Utspritt i lagret vid den äldre byggnaden, påträffades bland de sentida fyndmaterialet även keramik från senare delen av 1600-talet fram mot 1700-talets mitt. Utanför gårdens södra sida låg en smedja. Produktionen har främst varit spik samt enklare järnföremål som knivar. Slagglagret
vid smedjan fanns inte uppe på gårdstomten, utan överlagrades av stödmuren på södra sidan. Inte heller i de utschaktade massorna framkom någon större mängd slagg. Smidet är således äldre än de båda bebyggelseenheterna.