Nu gläntas åter på locket till Karlskronas underjordiska gömda del av världsarvet. Genom utgrävningar ges den civila handelsstaden liv istället för den betydligt mer kända örlogsstaden. 

Utgrävningen är vid hörnet Skeppsbrokajen/Arvid Nilssonsgatan. Arvid Nilsson var en inflytelserik köpman i Karlskrona på 1680-talet och inflyttad från Ronneby. Gatunamnet är belagt år 1718 som Arved Nils gränd. Foto Magnus Stibéus.

Arkeologernas och Blekinge museums undersökningar på norra delen av Trossö i kvarteret Gulin avslöjar spännande lämningar av handelsmännens bryggor och avfall från Nils Matheus Norsteens kritpipsfabrik. Platsen ska undersökas med anledning av kommande byggnationer och för att en bensinstation ska saneras.

Staden Karlskrona anlades på ön Trossö i den Blekingska skärgården åren kring 1680. Ön blev kärnan i det ursprungliga stadsområdet och genomgick en snabb urbanisering som innebar att Karlskrona redan efter tiotalet år var en befolkningsmässigt betydande stad och en bit in på 1700-talet en av de största städerna i det svenska riket.

Utgrävningen från öster. I bakgrunden Länscellfängelset, ”Vita Briggen”, öppnat 1851 och stängt 2010. Foto Magnus Stibéus.

I slutet av 1680 var flera hundra bosatta inom de fyra kvarter som då utgjorde den borgerliga staden. Här märks bl a en handfull tongivande inflyttade företagare från Ronneby som t ex Wilhelm Schlyter, Thore Christophers, Christoffer Osterman och Arvid Nilsson. De bodde i sina förnäma gårdar vid Landbrogatan.

De köpmän som drev omfattande handel hade utöver sina gårdar särskilda magasin och packhus vid den sk Kofferdihamnen. Kofferdi kan härledas från holländskans koopvardijel och lågtyskans kopfardie.  Ordet används mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfarten, till skillnad från den militära sjöfarten. Den nu undersökta delen av Trossös norra strand utgör en del av Kofferdiehamnen och här låg hamnanläggningar i form av packhusbodar och bryggor som sköt ut från stranden. Härifrån kunde man lossa varor från inkommande fartyg och skeppa ut gods från staden.

I Karlskronas gatunät löper tre gator parallellt med varandra mot Skeppsbrokajen: Arvid Nilssonsgatan, Ostermansgatan och Thore Christoffersgatan. Före 1940 kallades de gränder och namnen är belagda redan år 1718 i en karta. Kanske har någon av dessa handelsmän haft packhus där vi nu gräver? Bottenlagren nedanför bryggorna kan närmare avslöja verksamheten. Från bryggorna kastades sopor och säkerligen tappades ett eller annat föremål i samband med lossning! Fyndmaterialen rymmer många intressanta och spännande möjligheter till att belysa de boendes levnadsförhållanden på de  gårdarna. Allt från ögonblickshändelser till mer generella strukturer under längre tidsavsnitt.

Detalj av karta över Karlskrona från år 1804 med undersökningsområdet markerat (Sverige, stads- och fästningsplaner. Karlskrona, SE/KrA/0424/063/327b (1804), bildid: K0030607_00001).

I mitten av 1700-talet inleds en ny intressant epok på gården. Handlaren Nils Matheus Norsteen fick år 1755 privilegier att driva pipbruk och år 1760 förvärvar han det sk Taussonska packhuset på den nu aktuella tomten. Norsteen drev pipbruket år 1764, men avled kort därefter. Norsteen själv bodde emellertid inte på gården. Vid Blekinge museums och Arkeologernas förundersökning 2017 tillvaratogs kritpipsavfall i form av kasserade (trasiga) pipor, pipstöd och förglasad lerslamning från bränningen. På tomten gömmer sig också lämningar efter ugnar och andra spår från tillverkningsprocessen som kan speglas detta tidiga och unika skede av Karlskronas civila historia. I Sverige anlades flera pipfabriker under 1700-talet, men hittills har ingen undersökts grundligt.

Om du vill läsa mer om kritpipor: https://historiska.se/upptack-historien/artikel/minnen-av-globalisering/

Albin Norqvist sågar en skiva ur en bryggstolpe för dendroanalys (årsringsdatering). Foto Magnus Stibéus.

Kasserade delar från kritpipor nedanför bryggorna. Foto Magnus Stibéus.

Vid förundersökningen 2017 uppe på tomten hittades bl a detta stämplade huvud från en kritpipa med tillverkaren Nils Matheus Norsteens märkning. Foto Mikael Henriksson.