En mindre arkeologisk undersökning genomförs under några veckor i oktober–november 2025 i Ulvaryd i södra Markaryd i Småland. Vid en förundersökning 2021 hittades stenkonstruktioner, en brunn, gropar och kulturlager som kommer från en gård som legat på platsen. Gården fanns under 1800-talet, men spår tyder på att den kan ha anor från medeltiden.
Gårdarna i Ulvaryd
Platsen för undersökningen är strax söder om Markaryd, där en fornlämning i form av Ulvaryds by har markerats. Fornlämningen är uppdelad på fyra bytomter/gårdstomter som ligger lite utspritt och motsvarar Ulvaryds Öster- och Västergårdar, kända från Laga skifteskartan från 1830. Under historisk tid ingick Markaryd i Sunnerbo härad, den sydligaste delen av folklandet Finnveden. Området ligger i sydvästra hörnet av Småland, nära gränsen till både Skåne och Halland. Här domineras landskapet av skogar, med inslag av sjöar, åar och myrmarker. Det finns mindre områden med öppen mark och bebyggelse. Ställvis finns ett äldre kulturpräglat landskap bevarat, med inslag av ängs- och hagmarker.
På en småskalig karta från 1685 över Sunnerbo härad redovisas två hemman (bondgårdar) i Ulvaryd, båda låg strax norr om Grytån. Mellan gårdarna passerade en landsväg och över Grytån fanns en bro. Landsvägen fortsatte söderut mot Skåne. Mot norr ledde den närmast till byn Markaryd, som då bestod av fyra gårdar som låg lite utspritt. Längst i norr låg Markaryds prästgård intill kyrkan och söderut fanns en vägkorsning, där fyra landsvägar sammanstrålade. Vägarna ledde till Helsingborg, Halmstad, Jönköping och Kristianstad, och sistnämnda vägstråk som gick genom Ulvaryd och över Grytån. Vid vägkorsningen fanns en marknadsplats vilket gjorde att Ulvarydsborna hade nära till handel och köpenskap.
Byarna runt Markaryd
Flera av byarna runt Markaryd verkar ha tillkommit under medeltid. I många fall har en omfattande järnproduktion kombinerat med skogsbruk bidragit till att de kunnat etableras. Ortnamn med slutleden -ryd, som i Ulvaryd, förknippas med röjning och anses allmänt härröra från vikingatid och medeltid. Djurskötseln dominerade över åkerbruket och utmarken med dess resurser för jakt, tjär- och beckkokning, kolning och järnframställning bidrog till de nödvändiga inkomsterna. De historiska bebyggelserna i detta landskap var små och utgjordes mestadels av ensam- eller dubbelgårdar, men ibland hade större byar bildats.
Förundersökningen av Östergården
Nu planerar Växjö Motor Company AB en utbyggnad av en befintlig station för fossilfria bränslen utmed E4:an. Platsen sammanfaller med läget för en av Ulvarydsgårdarna, enligt de gamla kartorna och därför görs en arkeologisk undersökning.
Vid förundersökningen 2021 grävdes spridda sökschakt inom området med hjälp av grävmaskin. Arkeologerna mätte in och beskrev det som kom fram under marken. Sedan gjordes utgrävningar i vissa gropar och jordlager, för att få en första bild av vad de kunde vara spår efter och hitta fynd som kunde hjälpa till att förstå hur gammalt detta kunde vara.
Utifrån sökschakten såg det ut som om det fanns rester efter tre byggnader kvar under marken. Det fanns stenrader som kan vara lämningar efter grunder och jordlager som kan ha fungerat som golv. Några av lagren innehöll mycket bränt material och det kan betyda att byggnader har brunnit. Arkeologerna hittade en rund grop, som troligen är en gammal brunn. Dessutom ser det ut som om de hittade spår efter vägen som historiskt sett ska ha gått öster om undersökningsplatsen.
Fyndmaterialet blev större och mer varierat än förväntat. Det fanns diverse byggnadsdetaljer (tegel, spik), keramik (mest i form av skålar och fat), glas (från buteljer och fönster), brynstenar samt en hel del slagg från järnsmide. Ett mynt var från 1716 (i valören 1 Daler). Det fanns inte så mycket djurben kvar, men däremot en hel del fröer bevarade som visade vad som vuxit i omgivningarna, vad man skördat och samlat in.
Dags för arkeologisk undersökning
Resultaten från arbetena 2021 visade att det fanns intressanta arkeologiska spår kvar under mark, från Östergården. Under hösten 2026 kommer vi att arbeta med att gräva fram ett större område, som ger oss en bättre överblick över vad som finns bevarat och hur det kan ha hängt ihop och fungerat som gård. Dessutom kommer vi att undersöka fler av jordlagren, olika stenkonstruktioner, resterna av avfall och brand, diverse gropar samt brunnen. Fler fynd kan hjälpa oss att förstå hur livet på gården har varit. Men inte minst hoppas vi får klarare besked om hur långt tillbaka i tiden som gården går. Hur såg det ut under äldre tider och vem kan ha bott där då?
