Trästockar, störar med huggspår och flätverk från yngre stenåldern, har hittats i en mosse utanför Järna i Gerstaberg. Det unikt välbevarade trämaterialet har använts för flera tusen år sedan, när människor fiskade och samlade sjönötter i det som en gång i tiden var en sjö. I höst ska det 36 000 kvadratmeter stora området undersökas arkeologiskt. 

Logsjömossen och undersökningsområdet som det ser ut idag. För 5000 år sedan fanns här en insjö. Foto: Arkeologerna, SHM

För 5 000 år sedan såg landskapet utanför Järna helt annorlunda ut. Där vi idag ser Logsjömossen låg då en glittrande insjö, full av liv. Längs strandkanten växte sjönöten, en växt vars frukt hade hårt skal och långa taggar. Den näringsrika frukten kunde ätas både rå och tillagad och har visat sig vara en viktig del av kosten under tidig- och mellanneolitikum, i synnerhet i Syd- och Centraleuropa.

Sjönötter påträffade vid förundersökningen. Foto: Arkeologerna, SHM

När Arkeologerna nyligen undersökte mossen hittades inte bara mängder av sjönötter utan också något annat mycket ovanligt: välbevarade träkonstruktioner som legat skyddade i den syrefria miljön i flera tusen år. Det rör sig om liggande och stående stockar, störar och pålar med tydliga huggspår. Med hjälp av kol-14-metoden har de kunnat dateras till två perioder: 3 300–2 900 f.Kr. och 2 900–2 600 f.Kr.

Gerstaberg stående trä
Stående snidad träkäpp i gyttja. Foto: Arkeologerna, SHM. CC-BY.
Björkpåle
Björkpåle. Foto: Arkeologerna, SHM. CC-BY

Fynden tolkas som olika typer av gångstänger och spänger som gjorde det möjligt att ta sig ut i den dyiga sjön för att samla in sjönötterna. Arkeologerna hittade också flätverk av kvistar som lämnades kvar till höstens undersökning. Flätverken kan vara föremål som korgar för att bära hem nötterna eller mjärdar för att fånga fisk.

En liggande stock, eventuellt en del av ett spångsystem. Foto: Arkeologerna, SHM

I närheten av mossen har man dessutom hittat en aktivitetsyta med flera eldstäder och en mindre stolpburen byggnad, troligen skall dessa kopplas till skörden och hanteringen sjönötter. Det är dock ännu inte klarlagt vilka neolitiska kulturgrupper som varit aktiva här, vid förundersökningarna hittades inga tydliga ledartefakter som till exempel kulturtypisk keramik.  Genom tidigare boplatsundersökningar i närområdet har hanteringen av sjönötter kunnat kopplats till den gropkeramiska kulturen; men dateringarna i Logsjömossen – vars äldsta är några århundranden äldre – öppnar upp en liten möjlighet att också trattbägarbefolkning skördat nötter i fornssjön.

Under förundersökningen påträffades härdar, kokgropar och cirklar med stolphål kring kulturlager. Troligen rör det sig om en yta som användes i samband med skördandet av sjönötter. Foto: Arkeologerna CC BY
Härdar, kokgropar och cirklar med stolphål hittades. Ytan har troligtvis använts i samband med skördandet av sjönötter. Foto: Arkeologerna CC BY

Under hösten och vintern 2025 kommer Arkeologerna att undersöka ett 36 000 kvadratmeter stort område. Förhoppningen är att det ska ge oss ny kunskap om hur människor i området kring Järna använde naturens resurser under neolitikum. Arbetet kommer att dokumenteras med filmer i sociala medier och när projektet är klart ska träkonstruktionerna och miljön runt omkring återskapas i 3D, så att vi alla kan ta en digital promenad rakt in i stenåldern.