Nu har undersökningen vid järnvägen stambanan Lund-Flackarp strax söder om Höje å gått in i ett intensivt skede. Avbaningen av matjorden med hjälp av grävmaskin har avslutats och nu ligger alla de förhistoriska lämningar blottade för arkeologernas ögon.

En av långdösarna undersöks precis i kanten av banvallen. Också denna måste slutundersökas när banvallen tas bort om några år.

Än så länge har vi bland annat hittat lämningar efter minst sju eller åtta nedplöjda dösar (en gravtyp gjord av stora stenblock) från tidigneolitikum, cirka 3600–3300 f. Kr. och stolphålen efter fem långhus från tidsperioden cirka 400 f. Kr–550 e. Kr.

Dösarna är av två olika typer; dels långdösar där gravkammaren ligger placerad inom en rektangulär så kallad döstomt som markerats av resta stenar, dels runddösar som markerats av en rund döstomt runt gravkammaren. Det är bara fundamentsgroparna efter de stora stenarna och omkringliggande stenpackningar som är bevarade efter tusentals år av plöjning och förstörelse. Nuförtiden finns det bara drygt hundra bevarade dösar i Skåne som fortfarande står synliga, men utifrån de undersökningar vi gjort de senaste 10–15 åren kan man på goda grunder anta att det funnits flera tusen sådana här stenkammargravar i regionen.

Det krävs ett tränat öga och mycket erfarenhet för att kunna identifiera dem, men nu vet vi vad vi ska leta efter. Det har lett till att vi nuförtiden ofta hittar den här typen av gravar på stora arkeologiska undersökningar i Skåne och Danmark. Tyvärr är sällan själva begravningarna i de centralt placerade gravkamrarna bevarade, det finns bara ett fåtal fynd av människoben gjorda i dem. Konstruktionen, fynd av keramik och flinta samt 14C-dateringar ger oss dock tydliga ledtrådar kring deras datering, tillkomst och användning.

Arkeologer och paleoarkeologer undersöker en brunn från järnåldern med hjälp av grävmaskin. Grävmaskinisten är så skicklig att vi kan ta bort millimetertjocka skikt när vi successivt tar oss ner genom lagren. Fynd och jordprover samlas in för datering och analys.

Lämningarna från järnålder består av boningshus i form av långhus, härdar, kokgropar, lertäktsgropar och brunnar. Vi har precis avslutat undersökningen av ett antal stora lertäktsgropar och en brunn. De gav fynd av keramik och våra paleoarkeologer (experter på gamla fröer och växtdelar) tog dessutom jordprover för fortsatt analys och forskning kring jordbruk och ekonomi. Just nu håller vi på att undersöka ett välbevarat långhus från ca 0–200 e. Kr. där stolphål efter den takbärande konstruktionen och väggarna finns bevarade. Inne i byggnaden har vi dessutom hittat lämningar efter en härd och en ugn.

Nu får vi fram nya och spännande lämningar i stort sett varje dag, så häng med på vår blogg för alla uppdateringar!

En av långdösarna undersöks. Tyvärr ligger delar av konstruktionen under banvallen, så den delen kan vi inte undersöka förrän den rivs om några år. Arkeologer handskas med långa tidsspann, även i nutid…
En av runddösarna som vi håller på att rensa fram. Lägg märke till den ovala rännan som är fylld med krossad flinta. Den ömger den centralt placerade gravkammaren som nu endast markeras av ett antal fundamentsgropar för resta stenblock. På dessa stenblock har en takhäll vilat och på så sätt har en kammare bildats.