I vårt undersökningsområde finns det två stora husgrunder från 1800-talet, som har grävts ner genom de äldre kulturlagren när husen byggdes. I den största av dem visade sig att de yngre kulturlagren var helt bortgrävda. Men strax över den ursprungliga markytan fanns det bevarade grusbelagda gångvägar, odlingskvarter med odlingsbäddar och rester efter ett rejält plank i trä.  Planket har fungerat som tomtgräns i kvarteret under 1600-talet.

Innanför husgrunden syns en gulbrun grusbelagd gångväg, kantad av liggande trä. Till höger om gångvägen fanns odlingskvarter med odlingsbäddar. Till vänster fanns en odlingsbädd,  i ett utmärkt söderläge mot planket. Foto: Amanda Jeppsson, Arkeologerna.
En av stolparna till planket i tomtgränsen. Virket ska sågas upp i tunna skivor, för att sedan årsringsdateras på ett labb i Lund. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

Även odlingskvarteren har varit inhägnade och indelade i träskodda odlingsbäddar. I odlingsbäddarna har vi tagit jordprov, för att se om det finns bevarade fröer från de växter som en gång odlades där.

I de träskodda odlingsbäddarna fanns hushållsavfall från 1600-talets första hälft, som daterar odlingen. Foto: Amanda Jeppsson, Arkeologerna.
Arkeobotaniker Jens Heimdahl förbereder jordprover för analys i mikroskop. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

Vår arkeobotaniker kunde direkt se att det var mycket goda bevaringsförhållande för fossilt växtmaterial i odlingsbäddarna. I proverna kunde han bland mycket annat identifiera trädgårdsnejlika, opiumvallmo, akleja samt persilja, kål, lök, portlak och fläder. Analysen visar att det har odlats både prydnadsväxter, matväxter och medicinalväxter i bäddarna. Intressant nog identifierade han även lungrot, en av de växter som fanns på platsen innan utgrävningen och som vi skrev om i den förra bloggen.

Den senaste veckan har vi fortsatt att undersöka kulturlagren utanför husgrunden. Även där finns det grusbelagda gångvägar och odlingsjord. Här hoppas vi att det finns trädgårdslämningar både från 1600- och 1700-talen. Vi återkommer!

1600-talskakel från utgrävningen med en nejlika i övre högra hörnet. Nejlikan var ett vanligt motiv under perioden och en symbol för Jesusbarnet. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.