Nu har vi kommit fram till den första byggnaden på norra sidan av den medeltida Västerportsgatan i Kalmar. Här ligger grunden till ett stenhus, som haft en port ut mot den kullerstenssatta gatan.
Schaktet i Kungsgatan i Kalmar har nu nått fram till den första byggnaden på norra sidan av den medeltida Västerportsgatan. Vi undersökte i våras och tidig sommar flera stenhus som legat utmed den södra sidan av den medeltida gatan. Den nu aktuella byggnaden har också varit ett stenhus med en port i söder ut mot den kullerstensbelagda Västerportsgatan. Men vilka bodde på gården under 1400-talet?
Kennestubbes eller Ramborgs gård?
Det aktuella undersökningsområdet berör platsen för två tomter enligt rekonstruktioner som gjordes av arkeologen Dagmar Selling i samband med hennes artikel i ”Kalmar stads historia” (1982). Den östligaste tomten var en hörntomt mot en nord–sydlig gränd i öster. Gränden har haft en sträckning några få meter väster om dagens Patersgränd. Veckans utgrävning har till största delen tangerat denna tomts södra del, men även en bit av den västra, om Sellings rekonstruktion efter tänkeboken stämmer. Nästa veckas utgrävning kommer troligen att ge oss ytterligare klarhet.
Hörntomten kallas år 1492 i tänkeboken ”Kennestubbo gård” och tolkas ha tillhört den Niels Kennestubbe som 1478 bevittnade ett utfärdat dombrev i Kalmar mellan en fru Anna i Stävlö och Arvid Knutsson som var väpnare och fogde på Kalmar slott. Kennestobba (Kännestubba) var en gård i Nye socken, sydost om Vetlanda. Möjligen bodde Niels själv vid en huvudgård i Nye. Gården i Kalmar kan ha varit uthyrd eller bebotts av familjen vid särskilda tillfällen.
Granngården i väster har flera omnämnanden i tänkeboken under 1400-talet. Rådmannen i Kalmar Henrik Hiup ägde troligen gården kring 1450. Henrik var 1458 en av de som godkände valet av Kristian I:s äldste son Hans som svensk tronföljare. Hiups änka Ramborg sålde senare gården till en Arwed Pedersson. Flera Kalmarbor omnämns i samband med en försäljning 1492. En grupp arvingar, som företräddes av Hans Dedewik som förde sina barns talan, och Benkt Brodersson och Torsten Torstensson omtalas som säljare. Dessa bodde troligen inte här då eftersom köparen Hans Reppe redan hade sin bostad på gården.
Ett stenhus utmed Västerportsgatan
Vi undersöker södra delen av en byggnad som haft en bredd på åtminstone sex meter. Tyvärr har mycket av grunden skadats av äldre tiders ledningsdragningar i Kungsgatan, men vi kommer trots detta att få en bra bild av hur huset kan ha sett ut. Tjockleken på den murade grunden avslöjar att det har stått ett stenhus här, säkert två–tre våningar högt. Den yngsta golvnivån har bestått av kullerstenar och rummet har haft en dörröppning ut mot Västerportsgatan i söder. När detta golv var i bruk saknade huset källare och man har kommit direkt in i rummet från gatan. Kullerstensgolvet var uppfört ovanpå tjocka raserings- och lerlager. Ett kalkstensgolv påträffades därefter och i samband med detta skede har rummet troligen varit en del av en källare. En rännsten i gatan har samma orientering som huset och de verkar ha anlagts ungefär samtidigt som när huset hade kullerstensgolv i sitt yngsta skede.
Ett mynt påträffades på det äldre kalkstengolvet. Myntet är präglat under Gustav Vasas senare regeringstid. En första titt ger vid handen att det skulle kunna vara 4 penningar, ett mynt som i så fall präglats på myntverket i uppländska Svartsjö under senare delen av 1540-talet.
