Förra gången det var stora arkeologiska undersökningar i Pryssgården utanför Norrköping var i början av 1990-talet. Det var då den till ytan största undersökningen i Östergötland någonsin och med över 90 undersökta förhistoriska husgrunder blev platsen känd över hela landet.
Det var när den nya motorvägen skulle byggas förbi Norrköping som den stora Pryssgårdsboplatsen upptäcktes och en ungefär 9 hektar stor yta, motsvarande nästan 18 fotbollsplaner, kom att undersökas. Lämningarna var mycket välbevarade och visade hur bostadshus och andra byggnader varit konstruerade. De flesta hus var treskeppiga långhus, som kunde dateras till yngre bronsålder och äldre järnålder. Långhusen var oftast kombinerade bostads- och ekonomibyggnader. Det fanns också mindre hus, som tolkades som rena ekonomibyggnader av olika slag.
En annan typ av lämningar som det fanns gott om i Pryssgården var stora gropar. Många av groparna var över en meter djupa och kunde tolkas som brunnar. Andra var grundare och hade kanske grävts för att ta tillvara lera och sedan fyllts igen med avfall. Många av groparna innehöll trasiga keramikkrukor och djurbensavfall.
Vid undersökningen togs 128 kg keramikskärvor tillvara, vilket är den största mängden hittills på någon östgötsk förhistorisk boplats från brons- och järnålder. Det fanns också malstenar, vävtyngder, ett 30-tal metallföremål (beslag, hängen, knivblad m.m) och några glaspärlor.
Undersökningen satte Pryssgården på den arkeologiska kartan både i Sverige och internationellt.
Fler bilder från undersökningen:
