De arkeologiska undersökningarna i Göteborg alstrar lämningar och föremål av olika karaktär. Pålkonstruktioner, bryggor och kurtinmurar ger inblick i dåtidens infrastruktur, och föremål ger oss glimtar av både vardagsliv och strid. Men går det att se en mer lekfull sida av historien i materialet? Och går det att skymta barnen?

Det är ofta svårt att urskilja barn i det arkeologiska materialet, i alla fall när det kommer till föremål. Vissa ting som vi idag kopplar till lek, till exempel bollar, kan lika gärna använts till spel och underhållning för vuxna. Likaså kan ett till synes tråkigt vardagsföremål fungerat som en rolig leksak till ett påhittigt barn – alla som träffat en tvååring vet att en tom ketchupflaska kan slå en fabriksproducerad leksak vilken dag som helst.

Under grävningarna inför Västlänken har vi hittat några enstaka föremål som vi är säkra på kan kopplas till barn och lek. Vi kan vara helt klara över att dåtidens yngsta göteborgare lekte, frågan är bara hur och med vad? Kanske kommer fler spännande föremål längre fram som får barnens historia att klarna.

En barkbåt som hittades i glacisdiket söder om vallgraven i Haga. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Boll gjord av hoplindat läderband. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Dockansikte från Johanneberg, landeriets trädgård. Troligen från sent 1800-tal. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Tärning från Sankt Eriksgatan. Troligen användes tärningar främst till vuxnas lek och spel. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Sula till barnsko från mitten av 1800-talet. Hittades vid tullhusområdet i gamla masthamnen. Foto: Arkeologerna (CC-BY)

Ibland finns de bästa leksakerna i naturen. Här har någon, kanske ett påhittigt barn, perforerat en liten kastanj. Exempelvis kan kastanjer ha använts till pyssel eller kulspel. Fotot: Arkeologerna (CC-BY)