Vi har veckan efter påsk undersökt ytterligare en påkostad medeltida källarbyggnad i korsningen Kungsgatan/Vasagatan i Kalmar. Precis som många andra samtida byggnader i Kalmar visar den flera fascinerande drag och fynd som ger inblickar i Kalmarbornas liv under medeltid och tidigt 1600-tal.

Källaren schaktas fram från öster. Foto: Arkeologerna CC BY

Mindre delar av källaren undersöktes arkeologiskt redan åren 1985 och 1990 i samband med vattenläckor i Kungsgatan. Vi kände således till källaren innan, men bara brottstycken av den. Nu har vi fått en helhetsbild av rummet. Vi återkommer till resultaten längre fram i blogginlägg, bland annat när vi har grävt ut den helt och när analyserna är färdiga. Huset uppfördes under medeltiden, kanske redan under 1300-talet, och var i bruk fram till 1600-talet.

Källare med många detaljer

Källaren är cirka 6 x 8 meter stor med nedgång i öster (mot Kalmar slott). Här undersökte vi veckan innan påsk en stenläggning på gårdsplanen. Vi kan se att det finns en äldre nedgång mot norr, men som man murat igen på 1500- eller 1600-talet. I söder har det funnits en dörröppning till ytterligare ett rum, som idag ligger inne på befintlig tomtmark. Huset har således från början haft en nord–sydlig sträckning. Murtjocklek och rasering avslöjar att byggnaden varit uppförd i tegel och sten. Vi påträffade bland annat kvadratiska golvtegel, som rasat ner från ett övre våningsplan. Byggnaden har troligen haft två–tre våningar med vind, kanske en trappstegsgavel ut mot den gamla Västerportsgatan?

Vi kan se tre golvnivåer i källaren. De två övre utgörs av kullersten medan den understa och ursprungliga har varit av kalkstensplattor. Ett fönster har funnits i den östra väggen, väster om nedgången. På den västra sidan finns en större nisch med ett tegelvalv. Utrymmet har varit avsett till förvaring. I söder finns ytterligare ett murat mindre förvaringsutrymme. Detta ”hemliga” skåp har kanske varit avsett för viktiga saker? Vi återkommer när den är tömd!

Källaren från norr med det yngsta kullerstensgolvet. I bildens högra kant syns latrinen. Foto: Arkeologerna CC BY

Källarens från väster med latrinen i bildens vänstra kant. Foto: Arkeologerna CC BY

Latrin

Husets mest exklusiva detalj återfinns i den västra väggens norra del. Här har man vid uppförandet av murverket gjort en rektangulär tegelkanal. Tegelkanalen mynnar i en öppning med valv av tegel i ett nedsänkt utrymme i källarens nordvästra del. Denna cistern har också varit kringbyggd av tegel och mynnar i sin tur i en kulvert mot norr. Tegelkanalen utgör en rest efter en toalett i någon av husets övre våningar. Ett mycket exklusivt drag i en medeltida byggnad!

Tekniken användes bland annat i borgar och kloster. Kanske har det funnits ytterligare en toalett i ett annat våningsplan som haft en murad kanal som utgått från cisternen i källaren. Toalett på olika våningsplan krävde två kanaler, men mynnade i en gemensam cistern. Man har kunnat rensa avloppet utifrån via kulverten i källarens norra del. Kulverten är så pass stor att man kan komma in och arbeta. Inte så trevligt jobb……

Vår förhoppning är att göra intressanta fynd på botten av latrinen. Latriner brukar vara riktiga guldgruvor! I dessa fuktiga miljöer som har goda förutsättningar för välbevarade fynd, kan det till exempel finnas rester av kastade dricksglas, träföremål och keramik. Analyser av makro från latrin berättar om måltidsvanor och avslöjar obehagliga parasiter som man led av.

Källarens västra innervägg med en nisch med valv i tegel. I högra bildkanten syns latrinanläggningen. Foto: Arkeologerna CC BY

Närbild på latrinen i västvägen med tegelvalv nederst. Foto: Arkeologerna CC BY

Den norra kulverten som man kunde krypa in ifrån gårdsplanen. Foto: Arkeologerna CC BY

Drottning av Polen

Ett fragment av ett kvadratiskt medaljongkakel i grön glasyr påträffades i raseringen till källaren. Man kan ana en bröstbild av en kvinna med en textremsa nertill. Det finns en underskrift med texten: DIE KONIGIN IN POLEN AO 15…. Med stor sannolikhet rör det sig om kung Sigismunds första drottning, ärkehertiginnan Anna av Österrike. Anna föddes 1573 och avled redan 1598. Hon gifte sig vid 19 års ålder på våren 1592 med Sigismund och blev då polsk drottning. Senare samma år blev hon också svensk drottning när Sigismund ärvde den svenska tronen. Sigismund var son till Johan III, barnbarn till Gustav Vasa och kusin till Gustav II Adolf.

Anna återvände redan 1594 till Polen, men hade dessförinnan fått Linköpings slott, Söderköping och Stegeborgs slott i förläning. Hon och Sigismund fick fem barn, bland annat Vladislav som blev kung av Polen och rysk tsar en kortare period i början av 1600-talet.

Bit av kvadratiskt medaljongkakel från en kakelugn i huset. Det finns en underskrift med texten: DIE KONIGIN IN POLEN AO 15…. Drottningen var ärkehertiginnan Anna av Österrike. Foto: Arkeologerna CC BY

Det kvadratiska medaljongkaklet fick i mitten av 1500-talet en stor spridning i norra Tyskland och i de skandinaviska länderna. Mittmedaljongen kunde ofta vara prydd med en reliefbild av något slag, till exempel en bröstbild av en känd person. Det kunde vara kurfurstar, romerska kejsare, kungar eller liknande på bilderna. Här kan man få inblick i dräktmodet under perioden.

Ibland kunde populära serier av kopparstick ligga till grund för matristillverkarna. Trämatriserna trycktes sedan mot leran innan bränning. En del av det kakel som påträffas vid utgrävningar kan ha tillverkats i Tyskland och sedan exporterats norrut, men trämatriserna togs även från tyska verkstäder till Skandinavien. Lokala keramiker använde dem sedan vid tillverkning av olika plattor. Man kan tänka sig att en förmögen Kalmarbo kunde designa sin egen kakelugn med inköpta trämatriser. Snarlika kakelplattor har i Sydsverige bland annat påträffats i Lund och i Tyskland i städerna Lübeck, Lüneburg och Rostock. Årtalet 15… skall troligen vara 1596. Den nu aktuella kakelugnen har troligen uppförts omkring år 1600 och sedan raserats vid Kalmarkriget 1611 eller vid stadsbranden i mitten av 1600-talet.

En skärva av tyskt stengods från ett krus, vilket tappats i källaren kring 1600. Foto: Arkeologerna CC BY