Seden att kasta ut mynt till allmänheten vid speciella tillfällen är känd redan från romartiden. I veckan hittades i Kalmar ett så kallat kastmynt från den preussiske kungen Fredrik Wilhelm II:s kröning år 1786.
Vi påträffade kastmyntet, eller kastpenning som det också kallas, när vi rensade fram en av de medeltida källarna i Kungsgatan. Myntet har tappats mer än 100 år efter det att källaren raserades. På myntets åtsida syns en bröstbild i profil mot höger. Runt detta kan man läsa: FRID. WILH. II BOR REX. Detta är en förkortning av Fridericus Wilhelmus II Borussorum Rex (Fredrik Vilhelm II, kung av Preussen). På frånsidan står: EHRE DEN KÖNIG omgivet av en lagerkrans. Detta kan översättas med Hedra kungen. Kastmyntet är troligen tillverkat av mässing.
Vad är ett kastmynt?
Ett kastmynt var ett speciellt mynt som kastades eller delades ut vid viktiga kungliga begivenheter. Det kunde vara vid födelser, bröllop, begravningar eller kröningar. Mynten hade på ena sidan en kort text som berättade om orsaken till präglingen. De var avsedda att kastas ut till allmänheten när processionen drog fram genom stadens gator. Mynten skänktes till åskådarna och skall ses som ett tecken på konungens rikedom och givmildhet. De kunde antingen användas som ett lagligt betalningsmedel eller behållas som minne.
Seden att kasta ut mynt till allmänheten är känd redan från det romerska riket. I Sverige är den bekant första gången år 1528 då Gustav Vasa kröntes. Traditionen formaliserades under 1600 – talet med bland annat bestämmelser kring utkastandet och valör. Vid drottning Kristinas kröning utformades till exempel en speciell ritual hur de skulle kastas ut. Just vid detta tillfälle använde man emellertid en medalj i stället för mynt.
Valören var 2 mark till och med Gustav III:s kröning och därefter blev den 1/3 riksdaler. De sista mynten hade emellertid ingen anknytning till myntsystemet. Sammanlagt präglades närmare 30 kastpenningar. Sista gången mynt kastades ut till folket var i samband med Karl XIV Johans begravning år 1844. Det blev emellertid ett sådant kaos att man därefter upphörde med seden.
Kusin med Gustav III
Fredrik Wilhelm (Friedrich Wilhelm) föddes 1744 i Berlin som son till August Vilhelm av Preussen och dennes hustru Lovisa Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel. Hans farbror var Fredrik II, mer känd som Fredrik den store, och fastern var Lovisa Ulrika som var drottning av Sverige och gift med kung Adolf Fredrik. Fredrik den store var således Gustav III:s morbror och Fredrik Wilhelm Gustavs kusin (han var även kusin med Karl XIII).
Fredrik den store avled den 17 augusti 1786 och efterträddes av sin brorson som kom att kallas Fredrik Willhelm II som blev kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1786 till sin 1797. Kastmyntet är troligen utgett till hans kröning år 1786.
Sverige och Preussen
Släktskap mellan kungahusen var ingen garanti för fred. Åren 1757 – 1762 tilldrog sig det så kallade Pommerska kriget mellan Sverige och Preussen. På ena sidan stod kung Adolf Fredrik och på den andra sidan hans svåger Fredrik II (Fredrik den store). Den svenska armén hade ryckt in Pommern för att försöka återta det som avträtts till Preussen år 1720. När freden slöts fem år senare hade emellertid inga landvinningar gjorts.
Relationen mellan de bägge rikena blev emellertid bättre under 1780 – talet och Gustav III försökte då dra nytta av sitt släktskap inför det som skulle bli det svenska ryska – kriget 1788–1790. Hösten 1787 försökte den svenske kungen skapa en pakt med Danmark och Preussen och underhandlingar med Preussen fortsatte. Under året 1789 försökte man få till ett större lån från Preussen som Gustav behövde till det pågående fälttåget och möten skedde både i Stockholm och Berlin. Så småningom fick man till ett lån på 733 000 rdr.
Hur hamnade kastmyntet i Gamla stan?
Kastmyntet är således utgivit under förspelet det som brukar kallas Gustav III:s ryska krig. Vi vet emellertid inte när kastmyntet tappades i Gamla stan. Kanske var det långt senare. Den aktuella fyndplatsen var inte bebyggd i slutet av 1700-talet, men vid denna tid började det läggas ut tomter runt omkring. Kanske var det någon av dessa stadsbor som tappade kastmyntet. Vi är ju också i närheten av slottet i vars omgivningar mycket folk cirkulerade. Möjligen är det en Kalmarbo som varit på plats när kröningsprocessionen drog fram och fått med sig kastpenningen hem?
Kalmar har sedan medeltiden haft täta kontakter med Tyskland i olika sammanhang. I samband med det Pommerska kriget kring 1760 togs mängder av preussiska krigsfångar som seglades till Sverige och en del av dessa hamnade i Kalmar. Vi vet att tyska krigsfångar gifte sig och bosatte sig här. Kanske är det någon som haft fortsatt kontakt med sitt gamla hemland och tagit hit ett minne?