För några veckor sedan påträffades vid utgrävningarna i Gamla stan i Kalmar ett ovanligt fynd som visade sig vara klurigt att identifiera. Fyndet har engagerat flera sakkunniga och ännu är sannolikt inte sista ordet sagt. Det handlar om en så kallad räknepenning.
Vi tackar speciellt Tobias Bondesson och Lennart Bondeson som forskat fram huvuddelen av informationen kring räknepenningen. Det finns paralleller i samlingarna på British Museum i London och på Nationalmuseum i Stockholm. I nuläget leder ursprunget mot Nürnberg år 1596 och till en allians mellan några dåtida europeiska stormakter.
En räknepenning
Fyndet är en så kallad räknepenning i kopparlegering. Räknepenningar hade inget värde i sig, som mynt, utan användes som hjälpmedel när man skulle göra matematiska uträkningar. Man kunde använda en räknebräda med inristade parallella linjer och sedan flyttade man räknepenningarna enligt vissa principer. Det var faktiskt möjligt att utföra de fyra räknesätten på detta sätt. Färdigheten användes redan under antiken, men då med hjälp av stenar. Räknepenningar var i bruk under medeltiden och in i 1700–1800-talen.
Ett motiv med symbolik
Den påträffade räknepenningen har prägling på båda sidorna. På ena sidan står en kvinna som i ena handen håller en kaducé och i den andra handen en fågel, troligen en tupp. Det förra är en stiliserad häroldsstav, som symboliserar fred och handel. Kaducén, bars av guden Hermes i den grekiska mytologin. Hermes var gudarnas budbärare och motsvaras av Merkurius i den romerska mytologin. Tuppen refererar möjligen till den franska nationalsymbolen. På sidan har även präglats en passare och en linjal. Nederst finns initialerna G S, vilket troligen avser konstnären eller mästaren bakom räknepenningen. Utmed sidorna kan man läsa den latinska inskriptionen SVBDVCENDIS.RATIONIBVS. På den andra sidan syns Frankrikes och Englands sköldar som förenats. Ovanför vilar en dubbel olivkvist och undertill återigen initialerna G S. Utmed sidorna kan man läsa + DEO + DVCE + COMITE + CONCORDIA. De latinska texterna uppmanar bland annat till förståelse och harmoni.
Var är den tillverkad?
Det anges två olika produktionsorter i museikataloger och andra källor. Den snarlika på British Museum uppges vara tillverkad i staden Middelburg i Nederländerna år 1596. Detta fynd är emellertid i silver och bestämningen är från slutet av 1800-talet. Ett annat spår, i nuläget rimligare, pekar mot att räknepenningen är slagen i Nürnberg. Här verkade en mästare med rätt initialer, Georg Sachs.
Varför?
Räknepenningens avbildningar refererar möjligen till alliansen år 1596 mellan Frankrike, England och delar av Nederländerna mot den gemensamma fienden Spanien. England regerades vid den aktuella tidpunkten av Elisabeth I och Frankrike av Henrik IV. Åtta år tidigare hade den ”oövervinnerliga spanska armadan” hindrats av Englands viceamiral Francis Drake att landstiga i England. Alliansen mellan de tre staterna gällde bara några år. Frankrike undertecknade ett fredsavtal med Spanien redan år 1598. Räknepenningens motiv förefaller lyfta fram alliansens möjligheter till fred och handel framför det militära. Ett alternativt förslag är att räknepenningen refererar till förmälningen mellan Mary Stuart, Queen of Scots, och Frans II av Frankrike.
Men, hur har den hamnat i Kalmar? Är det en handelsman som tagit den till staden? Har den kommit med ett utländskt fartyg eller kan det vara en legosoldat från något av länderna som tappat den?
