Den senaste veckan har vi undersökt partier av ett stenhus rakt framför Kalmar slott och träbebyggelse omedelbart väster om Klostergatan. Bland fynden finns en vacker kam i älghorn och en bit av en kakelugn med ett motiv av en modemedveten man – i puffbyxor.

En blyglaserad kakelplatta som tillhört en kakelugn i stenhuset som brann under 1600-talet. Stiligt motiv hornblåsande man i moderiktig puffbyxa, samt nyfiken vovve? Foto: Arkeologerna CC BY

Stenhuset låg längs med den numera försvunna gatan ner mot slottet. Troligen har vi nu dokumenterat den västra och östra långsidan. Husets bredd har varit cirka åtta meter medan vi inte vet hur långt det har varit. De gedigna murarna var uppbyggda av grovt tillhuggna stenar, som sammanfogats med kalkbruk. Murtjockleken, cirka en meter, tyder på att det har stått ett stenhus här som var åtminstone två våningar. På insidan satt den vita putsen fortfarande kvar och rummet hade ett vällagt kullerstensgolv. Detta hade två ränndalar.

Precis som hos flera byggnader kunde vi se två faser i huset. Ett medeltida skede som upphörde i och med Kalmarkriget 1611 och ett yngre skede som tog slut i mitten av 1600-talet. Det undersökta rummet har sannolikt funnits i ett bostadshus, vilket fyndet av en kakelplatta ger en vink om.

En helt annan typ av bebyggelse har undersökts ett 70-tal meter västerut. På tomten låg en cirka fem meter bred byggnadslänga uppförd på en så kallad syllstensgrund. Här har man lagt enkla rader med större stenar, utan sammanfogning av kalkbruk. Stockväggarna har därefter placerats på grunden och rummet får ett trägolv. Vi kunde dokumentera fyra byggnadsskeden från 1200–1600-talen. Även denna bebyggelse hade drabbats av två förödande bränder, men dessa har skett redan under medeltiden. Det undersökta rummet har troligen tillhört ett bostadshus. En vacker kam i älghorn påträffades i området för bebyggelsen. Kamtypen användes under 1100–1200-talet.

Grunden till ett stenhus påträffades framför Kalmar slott. Foto: Arkeologerna

Östra sidan av huset med kullerstensgolv och den nord–sydliga muren i högra bildkanten. Kullerstensgolvet lades troligen efter Kalmarkriget och var i bruk fram till mitten av 1600-talet. Foto: Arkeologerna CC BY

Murens insida var fint putsad. Foto: Arkeologerna CC BY

En stensyll mellan Klostergatan och Söderportsgatan. Husets trävägg har stått ovanpå stenarna. Inne i huset syns ett bränt trägolv. Foto: Arkeologerna CC BY

En så kallad dubbelhelkam, tillverkad i ett stycke av älghorn. Ena sidan har finare tänder medan andra sidan har en grövre tandrad. Kanske lämplig för avlusning? Kammen är ornerad med linjer och punktcirklar. Typen förekommer bland annat på Eketorp på Öland och kan dateras till 1100–1200-talet. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett litet bryne i skiffer som försetts med upphängningshål. På så sätt kunde man med en läderrem eller ett snöre bära brynet runt halsen eller hänga det på bältet. Personen som tappat det välanvända brynet har kunnat slipa sin kniv eller kanske en nål. Foto: Arkeologerna CC BY

En vacker blyglaserad skärva från en blyglaserad kanna med en utvändig dekor av bladfjäll. Kannan har stått på ett bord i ett Kalmarhem under 1200-talet. Foto: Arkeologerna CC BY