Vi har under veckan undersökt två källare vid stenlagda gränder i Gamla stan i Kalmar. Källarna byggdes troligen under 1400-talet och användes fram till stadsflytten 200 år senare.
Källaren i dagens Slottsvägen var den andra som vi hittills påträffat i denna del av Gamla stan. I Kungsgatan har vi fram till denna tidpunkt undersökt sex källare. En orsak till variationen kan vara att det i Kungsgatan dels grävt inom fler medeltida tomter och att vi dels i större utsträckning grävt utmed den medeltida huvudgatan (Västerportgatan). De medeltida källarna vid Kungsgatan har haft flera markvåningar i sten och tegel medan källarna vid Slottsvägen troligen haft markvåningar i trä.
Källare och gränd i Kungsgatan
Den nu undersökta källaren visade sig vara kraftigt söndergrävd i samband med äldre tiders ledningsdragningar. Nu återstod endast brottstycken av källarmurarna och en del av trappan som ledde ner från Västerportsgatan i söder. Trappan var lagd med fina kalkstenshällar som omgavs av tegelmurar. Källaren var byggd ovanpå flera äldre, källarlösa, byggnader från 1200–1300-talet. Undersökningarna av dessa fortsätter under nästa vecka.
Rester efter en nord–sydligt orienterad gränd av vällagda kullerstenar fanns omedelbart öster om källaren. Gränden och har mynnat i den medeltida Västerportsgatan i söder.
Källare och gränd i Slottsvägen
Källaren vid Slottsvägen påträffades något överraskande för oss. Vi fick möjlighet att dokumentera det nordöstra hörnet med en del av källarens norra och östra vägg. Murarna var relativt kraftiga och uppbyggda med kalkbruk och lera. Murverket var emellertid betydligt enklare än i de källare som grävt i Kungsgatan. Vi tror därför att husets markvåning varit i trä. Källaren var inte heller speciellt djup, varför den troligen mer fungerat som en halvkällare. Den hade emellertid ett mycket fint golv av kalkstensplattor.
På sydsidan anslöt en förnämlig kullerstensläggning med en ränndal närmast huset. Det visades sig att stenläggningen hade en äldre nivå med en lika fin ränndal. Vi tolkar stenläggningarna som rester efter en gränd ner mot den medeltida Korngatan i söder. Korngatan har delvis löpt parallellt på östsidan om dagens Slottsvägen.
Fiskare i staden?
Nu i veckan påträffades det första fiskeredskapet. Det är ett litet nätsänke i sten med ett spår för fastsättning av linan. Sänket användes för att hålla ner näten under vattenytan. Det hittades i området för källaren vid Slottsvägen. Kanske har gårdens invånare varit fiskare under 1300-talet eller så bedrev man fiske vid sidan om som komplement? Vi har tidigare hittat fiskben i området, framför allt från sill/strömming, abborre och torsk.
Den medeltida tänkeboken omtalar Fischarabenken (Fiskabänken) som tros ha utgjort ett allmänt torg. En gård omtalas år 1433 som belägen ”wedher fiskabenken”. Den exakta platsen för torget är inte helt känd men det bör ha legat närmare 150 meter åt sydost från där vi nu gräver. Vid fiskabänken bedrevs troligen fiskhandeln under medeltiden. Här kunde fiskarna sälja från sina tillfälligt uppslagna bodar. En hustru Ingrid Haffrabek omnämns 1484 då hon levererade en tunna huvudskuren torsk till nunneklostret.
Den mesta fisken som såldes i staden kom med båtar utifrån. Vid bodarna såldes säkert mycket fisk från öländska fiskare. Det låg emellertid fiskarbodar under medeltid strax utanför stadens murar, bland annat på väg mot Stensö. Senare, under 1600-talet, hade Kalmar egna stadsfiskare.
