Schaktet vid Slottsvägen i Kalmar har nu nått fram till ett område med flera byggnader som täcker varandra. Det yngsta huset är från mitten av 1600-talet, tiden för stadsflytten till Kvarnholmen. Huset är uppfört ovanpå en byggnad med en spis, som troligen legat i ett kök. Troligen uppfördes huset efter Kalmarkriget 1611.

Axel och Filip fotar det yngsta huset som stod här i mitten av 1600-talet.

Axel och Filip fotar det yngsta huset som stod här i mitten av 1600-talet. Foto: Arkeologerna CC BY

Hus på hus

Byggnaderna ligger på samma stadstomt som vi började undersöka för ett par veckor sedan. Vi har ännu inte slutgiltigt tolkat de olika bebyggelseskedena från 1600-talet. Det rör sig åtminstone om två byggnader av timmer, vilka i stort sett har haft samma utbredning. Det skall direkt sägas att vi endast har möjlighet att undersöka byggnadernas norra del. Vi kommer inte att kunna nå deras västra, östra och södra väggar.

Det yngsta huset bestod av två rum. Det norra rummet har haft en ingång ut mot en kullerstensgård, med en ränna nära byggnaden. En bränd trästock, tröskeln, låg vid dörröppningen. En rad med halva tegelstenar hade placerats innanför syllstensraden. Tegelstenarna har troligen utgjort reglar (stöd) för ett försvunnet brädgolv. När vi hade plockat bort denna bebyggelsenivå såg vi att det äldre huset bestod av ett rum. Ett spisfundament fanns på platsen för det ovanliggande södra rummet. Vi hittade mycket matavfall i form av djurben, speciellt fiskben, i anslutning till eldstaden. Här låg även flera delar av så kallade trebensgrytor, vilka användes flitigt i samband med matlagning. Större delen av rummets golv saknades, men enstaka kvarvarande stenar visade att här tidigare legat ett stengolv. Detta var nog så lämpligt i ett köksutrymme med spis. Felicias och Olas analyser av djurbenen kommer att kunna berätta mycket om gårdens konsumtion.

När det här skrivs har vi ännu inte nått medeltiden och det skall bli intressant att se om tomtens äldsta bebyggelse ändrar karaktär.

Vid det yngsta husets ingång låg en bränd tröskel och den stensatta gården hade en ränna precis utanför huset.

Vid det yngsta husets ingång låg en bränd tröskel och den stensatta gården hade en ränna precis utanför huset. Foto: Arkeologerna CC BY

Fram till 1630-talet låg det en byggnad som hade en spis utmed norra väggen.

Fram till 1630-talet låg det en byggnad som hade en spis utmed norra väggen. Foto: Arkeologerna CC BY

Innehållsrikt avfallslager i anslutning till spisen i huset som byggdes omkring 1630-talet. Bland avfallet märks bland annat mycket fiskben.

Innehållsrikt avfallslager i anslutning till spisen i huset som byggdes omkring 1630-talet. Bland avfallet märks bland annat mycket fiskben. Foto: Arkeologerna CC BY

Mycket vardagsfynd

Det har hittills kommit flera spännande fynd. Fynden speglar vardagen på ett sätt, som vi inte tidigare sett i byggnaderna norrut. Här påträffades flera mynt av silver och koppar. De är svårtydda och behöver konserveras för att närmare kunna bestämmas. Vi kan emellertid urskilja tre stycken fjärdedelsören i koppar, vilka präglats under drottning Kristinas regering. På det ena är det möjligt att läsa årtalet 1635. Detta mynt är antingen präglat i Nyköping eller Säter.

Några hyskor i järn och kopparlegering hade trillat igenom golvspringorna. Hyskan är själva öglan som fästs i en hake. Denna knäppanordning har till exempel använts i blusar eller klänningar. Bland ”småfynden” märks också en del nålar och beslag. Ett av de senare har en fin ornering på ena sidan och kan ha suttit på ett litet skrin eller en bok. En liten rund glasskiva har varit infälld i något eller så kanske har man tillverkat en spelpjäs av en glasbit? Utgrävningens hittills mest välbevarade kniv låg även här.

Tre mynt, fjärdedelsöre, präglat under drottning Kristinas tid. På ett av mynten kan vi läsa 1635.

Tre mynt, fjärdedelsöre, präglat under drottning Kristinas tid. På ett av mynten kan vi läsa 1635. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett litet vackert beslag med gångjärn.

Ett litet vackert beslag med gångjärn. Foto: Arkeologerna CC BY

En glasbit som skurits till. Har kanske varit infällt i något eller använd som spelbricka?

En glasbit som skurits till. Har kanske varit infällt i något eller använd som spelbricka? Foto: Arkeologerna CC BY

Hyska från klädedräkt

Hyska från klädedräkt. Foto: Arkeologerna CC BY

Välbevarad kniv.

Välbevarad kniv. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett kanonskott från Kalmar slott?

De danska trupperna stormade Kalmar den 27 maj 1611 och kunde från staden beskjuta slottet fram till att svenskarna övergav det den 3 augusti. Många byggnader förstördes under belägringen, men de danska trupperna utnyttjade källare och delar av byggnader för att ta skydd i under svenskarnas beskjutning. Vi har tidigare påträffat spår av stridigheter närmare slottet åt söder i form av projektiler och brandrester.

Nu hittade vi en kanonkula, ett tydligt avtryck från stridigheterna den grymma sommaren 1611. Det rör sig om en trepundig kanonkula. Pund var ett mått på vikten av kulan och en trepundig kanon sköt kulor med en vikt på just tre pund. Ett pund motsvarade cirka ett halvt kilo och den påträffade kulan väger drygt 1,5 kilo. Dess kaliber är cirka 7,5 centimeter. Den kan mycket väl ha skjutits från slottet i sydost mot danskarna i staden. I huset låg även tre blykulor där två hade kvarsittande gjuttapp, men kulorna verkar inte ha skjutits iväg utan skulle kunna ha tillhört de danska belägrarna.

Trepundig kanonkula av järn. Kanske avskjuten från slottsvallarna mot de belägrande danskarna sommaren 1611.

Trepundig kanonkula av järn. Kanske avskjuten från slottsvallarna mot de belägrande danskarna sommaren 1611. Foto: Arkeologerna CC BY

Tre kulor av bly, två av dem med kvarsittande gjuttapp. Spår från striderna 1611.

Tre kulor av bly, två av dem med kvarsittande gjuttapp. Spår från striderna 1611. Foto: Arkeologerna CC BY