En stor del av veckans utgrävning i Kalmar har ägt rum vid Slottsvägen. Här har vi undersökt gårdsbebyggelse som legat omedelbart norr om den medeltida Sandvikagatan, som ledde ner mot den medeltida hamnen i öster. Flera av gårdarna utmed Sandvikagatan ägdes av skeppare under medeltiden.

En av skeppargårdarnas hus undersöks norr om Sandvikagatan.

En av skeppargårdarnas hus undersöks norr om Sandvikagatan. Foto: Arkeologerna CC BY

Sandvikagatan förenades i nordväst under medeltiden med Öningagatan, som vi berättade om i en blogg . Vi är nu ett 20-tal meter söder om Öningagatan. Sandvikagatan har haft en nordväst–sydostlig sträckning och mynnat söder om den nutida Byttan i Stadsparken. På medeltiden var området en del av hamnkvarteren.

Sandvikagatan rensas fram.

Sandvikagatan rensas fram. Foto: Arkeologerna CC BY

En gata med spännande historia

Sandvikagatan förekommer i tänkeboken under slutet av 1400-talet men kan naturligtvis vara mycket äldre. På norra sidan av gatan, där vi nu gräver, omnämns i tänkeboken en del namn som beskriver karaktären på den aktuella stadsdelen. En av tomterna såldes 1478 av Erengisl Pedersson till skeppare Niels Jönsson. Niels levde fortfarande 1501, men var avliden före år 1517. Granngården i väster ägdes år 1478 av skepparen Benkt. Senare ägdes denna gård av en Karl Humpa, vilken förekommer i klostersystrarnas räkenskaper som saltförsäljare till klostersystrarnas hushåll. Humpa sålde till exempel 1484 ett skeppund salt, vilket motsvarar omkring 170 kilo salt.

Ytterligare västerut låg för övrigt en badstuga ”vppa Sanduika gatu”, men det är ett stycke utanför där vi nu gräver.

Huset har haft ett vällagt kullerstensgolv.

Huset har haft ett vällagt kullerstensgolv. Foto: Arkeologerna CC BY

Husgrunder och stenläggningar

De undersökta lämningarna består till största delen av olika stenrader eller syllstenar, som utgjort grunder till byggnader. Det saknas kalkbruk i grunderna så vi tror att bebyggelsen varit uppförd i trä. Det förekommer både trägolv och golv av kullersten.Vi har inte hittat spår av spisar, men eftersom schakten är förhållandevis smala kan det mycket väl ha funnits eldstäder i andra delar av byggnaderna. De fynd vi har hittat tyder på att det kan vara bostäder, bland föremålen märks keramik och andra hushållsföremål, men även dräktdetaljer.

 Den förmodade Sandvikagatan har haft en ränna upp mot huset på tomten i norr.


Den förmodade Sandvikagatan har haft en ränna upp mot huset på tomten i norr. Foto: Arkeologerna CC BY

½ öre klipping, präglat under Gustav II Adolfs regering på 1620 – talet.

½ öre klipping, präglat under Gustav II Adolfs regering på 1620-talet. Foto: Arkeologerna CC BY

6, Troligen 1 öre från drottning Kristinas regeringstid, tappad kort före stadsflytten till Kvarnholmen.

Troligen 1 öre från drottning Kristinas regeringstid, tappad kort före stadsflytten till Kvarnholmen. Foto: Arkeologerna CC BY

En ornerad sländtrissa från 1200–1300-talen.

En ornerad sländtrissa från 1200–1300-talen. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett beslag, som kanske suttit på ett läderbälte.

Ett beslag, som kanske suttit på ett läderbälte. Foto: Arkeologerna CC BY