Nu i veckan har vi avslutat undersökningen av en källare i Västerlånggatan i Gamla stan i Kalmar. Källaren kan vara byggd redan i slutet av 1300-talet och var i bruk fram till stadsflytten i mitten av 1600-talet.
Vi hade endast möjlighet att undersöka östligaste delen av källaren. Större delen finns säkerligen bevarad i trädgården till Krusenstiernska gården. Huset har legat med gaveln mot norr, där den medeltida Västerportsgatan hade en utsträckning. Kanske har huset varit byggt i sten och tegel med trappstegsgavel? Den murade källaren anslöt i öster till en stensatt gränd eller gårdsplan och den motstående långsidan i väster låg möjligen utmed en annan gata med utbredning söderut.
En stor källare
Källaren har haft en nordost–sydvästlig utbredning på omkring nio meter. Murarnas tjocklek har varit cirka en meter och totalt var den invändiga utsträckningen sju meter. Vi har endast kunnat undersöka en mindre del av källarens insida eftersom större delen fortsätter västerut utanför schaktet och in i Krusenstiernska gårdens trädgård.
Vi tror att källaren uppfördes redan i slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Flera byggnadsfaser har kunnat klarläggas. Den tidigaste källarens östmur är delvis nedbruten och från denna byggnadsperiod saknas golv. Detta kan mycket väl ha brutits upp och återanvänts i samband med ombyggnationer. Källaren byggdes om i ett senare skede, möjligtvis under 1500-talet, då en delvis ny östvägg uppfördes. Nu konstruerades även en trappa i källarens sydvägg och en fönsteröppning murades upp i den delvis nya östväggen. Källaren fick nu även ett vällagt kullerstensgolv. Huset har sedan varit i bruk fram till att det drabbades av en brand, vilken med stor sannolikhet var ett resultat av Kalmarkriget våren och sommaren 1611.
Huset återuppbyggdes dock och nu fick källaren ett golv av delvis tillhuggna kalkstensplattor. Trappan och fönsteröppningen var i bruk även under detta byggnadsskede. Huset mötte sitt öde i en ny brand, vilket brända stockar vittnar om. De är troligen rester efter nedrasade bjälklag i samband med stadsbranden år 1647. Huset återuppbyggdes aldrig efter denna händelse.
Raseringen innehöll mycket kalkbruk och en del tegel och stenar, vilket antyder att huset kan ha varit uppfört i detta material. Kanske har man i samband med stadsflytten också plockat med sig en del användbart byggnadsmaterial?
En hörntomt?
Källaren har legat omedelbart söder om den medeltida Västerportsgatan. Denna mynnade i väster i en port i stadsmuren omedelbart utanför dagens Krusenstiernska gården. Gatan hade österut en sträckning som korsade dagens Kungsgatan och fortsatte upp mot det medeltida torget. Gatan var en huvudgata och kantades av imponerande sten- och tegelhus. Vi har berättat om gatan och husen i flera blogginlägg under 2022.
De senaste veckorna har stenläggningar omedelbart öster om källaren undersökts. De är antingen rester efter en gränd eller en gårdsyta med en utbredning söderut från Västerportsgatan. Arkeologen Dagmar Selling gjorde för 40 år sedan en tolkning av området utifrån den medeltida tänkeboken och kom fram till att det troligen också funnits en gatusträckning omedelbart öster om den aktuella tomten. Så småningom kommer vi att analysera grävresultaten ytterligare och kanske blir det aktuellt att göra vissa revideringar av äldre tolkningar.
Vem bodde här?
Dagmar Selling hade vissa problem att bena ut ägoförhållandena på platsen, eftersom flera gårdar ”möttes” i området. Tänkeboken omnämner åtskilliga namn. År 1405 tillhörde hörngården Ludekinus bältare och några år senare avstod han omkring ett trettio kvadratmeter stort område till Laurencius Kamper. Ludekinus omnämns vid detta tillfälle med tillnamnet Röde, vilket antyder släktskap med Jordan och Bertel Röde/Rode som ägde fastighet på norra sidan av Västerportsgatan. Därefter följer flera namn och det verkar som tomten delas.
Ett omnämnande från 1426 är emellertid högintressant. Detta år övertas Laurencius Kampers tomtandel av Birger remslagare och sägs då vara ”eth ordhws medh en kellara wnder ok grundwall”. Här berättar således tänkeboken att det vid denna tidpunkt fanns en källare på tomten och troligen är det denna som vi nu undersökt!
Den tidigare innehavaren Laurencius Kamper lämnade vid denna tidpunkt Kalmar och flyttade till Vadstena. Senare testamenterade han tillsammans med sin hustru Elseby flera byggnader och en gatubod till klostret i Vadstena.
