Det är nog en fråga som få människor skulle få för sig att ställa men det finns faktiskt en gemensam nämnare.
Sutton Hoo och prakthjälmar
I den rika båtgraven från Sutton Ho0 har den döde blivit utrustad med en mängd gravgåvor av högsta kvalitet. Den praktfulla hjälmen är ett av de mest kända fynden. Hjälmar från denna tid är ytterst få men vi har även kända fynd från båtgravarna i Vendel och Valsgärde i Uppland. Det är för övrigt de rika fynden från Vendel som namngett perioden vi kallar vendeltid som varade mellan cirka 550 och 800 efter vår tideräknings början. Själva hjälmarna tros vara framställda under 600-talet.
Hjälmarnas utsidor var rikt utsmyckade med bland annat ornerade bleck av kopparlegering. De fantasieggande motiven på dessa plåtar visar bland annat behornade krigare i kamp med monster. Att framställa en prakthjälm krävde stor skicklighet av smeden som var tvungen att bemästra flera tekniker. För att kunna framställa figurblecken behövdes en så kallad patris. En patris är i praktiken en ornerad stämpel som man använder för att hamra in motivet i en tunn plåt.
Fynd av hjälmpatriser
Patriser av detta slag är extremt ovanliga. Det äldsta och bäst bevarade fyndet kommer från Torslunda på Öland där man 1874 fann en depå med fyra patriser. Det andra kända fyndet kommer från den danska ön Lolland där en hel patris hittades med hjälp av metalldetektor 2016.
Och så kommer vi till svaret på blogginläggets inledande fråga, nämligen: prakthjälmar från vendeltid! Vid utredningens metalldetektering fann vi nämligen en tämligen ful och platt bit brons. Efter att föremålet sköljts av lite nätt så framträdde dock ett mönster. En hand, greppandes ett spjut! Ett huvud, med horn och hjälm? Det gick nu upp för oss att ännu en hjälmbleckspatris kunde läggas till den mycket korta listan av fynd som använts för att tillverka prakthjälmar likt dem i Sutton hoo.
Tyvärr är patrisen avbruten vilket verkar ha skett för länge sedan. Motivet är också ganska otydligt. En förklaring till detta är att någon bevisligen förstört patrisen genom att med olika spetsiga verktyg hacka den figurativa ytan. Varför man gjort detta kan vi bara spekulera kring. Har man medvetet förstört den efter att den tjänat sitt syfte så att ingen annan skulle kunna använda den? Det kan å andra sidan tyckas lite märkligt att man använt flera verktyg att förstöra ytan.
Det spännande fyndet är bara ett av flera tecken på finsmide på platsen. I matjorden har vi även funnit flera smältor och gjuttappar av brons vilket pekar mot att man gjutit på platsen. Om vi finner fler spår efter Knästorps forna bronsgjutare återstår att se.
Fortsättning följer..
