Nu har undersökningen i Flädie pågått i nästan sex veckor och vi börjar förstå hur området har sett ut för tusentals år sedan. I den södra delen av undersökningsområdet har vi hittat lämningarna efter tre långhus från mellersta till yngre bronsålder, ca 1200–700 f. Kr.
Dateringen har vi fått fram genom att studera den takbärande konstruktionens bredd och struktur i långhusen. Dessa är ca 23–28 meter långa och har utgjort huvudbyggnader på tre gårdar som legat placerade relativt tätt i en liten grupp.
I anslutning till två av långhusen har vi dessutom hittat två små ekonomibyggnader som kan ha använts för lagring av exempelvis säd och hö. Runt långhusen har det funnits härdar och kokgropar som använts för matlagning och avfallsgropar samt lertäktsgropar (fig. 3). De ligger placerade så att man kan urskilja begränsningarna för gårdarna. Tyvärr finns det inte några spår efter hägnader, men de ungefärliga begränsningarna för gårdstomterna kan man ändå se.
Runt om gårdarna finns det ansamlingar av härdar, kokgropar, avfallsgropar och lertäktsgropar. De är förmodligen spåren efter små arbetsområden där man utfört olika vardagliga sysslor. Flera av dessa områden har 14C-daterats till samma tidsperiod som långhusen och kan därför antas ha varit i användning samtidigt som dessa.
I den norra delen av undersökningsområdet finns det spår efter ännu fler sådana arbetsområden. De har legat placerade i en nordsluttning ned mot ett gammalt kärr, som nu är helt utdikat och uttorkat. Här finns det också spår efter årliga översvämningar i form av mörka lager som avsatts när vattnet stigit under vår och höst. På stranden ned mot kärret har man sysslat med olika aktiviteter under lång tid, från jordbrukets införande kring 4000 f. Kr. och framåt. I de mörka lagren har vi hittat bearbetad flint och keramik från den tidiga bondestenåldern, men också från bronsåldern.
