Hus och människor

Gatuhuset från Ågatan 41 i Linköping byggdes 1807 och ägdes av änkan Brita Rulander. Genom våra undersökningar hittar vi allt fler kvinnor som fungerat som byggbeställare.

I projekten Hus och hushåll och Hus och social praktik finns kvinnorna ständigt närvarande. De intog en central roll i historien – även om det inte alltid varit så i historieskrivningen.

Hur tänker vi oss livet förr? Den svenska stormaktstiden, 1600-talet och delar av 1700-talet framställs gärna som blodigt, fattigt och eländigt. Men det var även lek, glädje och kalas.

Hur användes alla de små och stora husen? Och hur såg det dagliga livet ut bakom fasaderna? Om hus och människor i Linköping på 1700-talet.

Ett pittoreskt inslag i stadsbilden. Så låter det ofta om husen vid Hunnebergsgatan 5–9 i Linköping. Men vad har de för historia att berätta?

I veckan blev det klart att projektet Hus och hushåll i tidigmoderna städer får en fortsättning. Det nya projektet heter Hus och social praktik i svenska städer 1600–1850.

En nyupptäckt kulturskatt i Östergötlands museum. Så måste vi beskriva materialet från byggnadsinventeringen på 1920-talet. Med hjälp av ritningar och...

Under 1920-talet gjordes en byggnadsinventering av stadskärnan i Linköping. Genom unika foton får vi en levande bild av en trästad och barnen som bodde där för snart hundra år sedan.

Så äntligen finns källmaterialet från projektet Hus och hushåll samlat på nätet. Du hittar rapporter från våra undersökningar på Hunnebergsgatan...

Trähusen i Linköping har i äldre litteratur betraktats som vanliga och alldagliga. Perioden mellan branden 1700 och den begynnande industrialiseringen...

Med fältarbetet i friluftsmuseet Gamla Linköping vill vi försöka datera byggnaderna närmare. Då ser vi hur hushållen fungerade och hur gårdarna förändrades över tid.

I maj undersökte vi sju av byggnaderna i Gamla Linköping. Vi tittade på hus från 1700-talet och början av 1800-talet för att förstå hur husen fungerade som bostäder.