I en av gravhögarna i Bådstorp, där en äldre man har begravts, fanns ett intressant djurbensmaterial som tyder på att han har ägnat sig åt aristokratisk jakt under sin livstid.
Mannen begravdes tillsammans med en mängd olika djur. På gravbålet hade han fått med sig sin häst, två hundar, en tamhöna, en duvhök, en berguv och en vildgås. Som färdkost under resan till Valhall hade en bog med fläsk och en sik skickats med.
Berguv är betydligt ovanligare och påträffas nästan uteslutande i så kallade storhögar, där den dåtida aristokratin har fått sin sista vila. I den aktuella graven i Bådstorp fanns inga exklusiva föremål i graven, men väl en pilspets som kan ses som indikation på jakt.
När berguv påträffas i gravar är det oftast tillsammans med andra rovfåglar, som duvhök eller pilgrimsfalk. De har därför främst tolkats som så kallade bulvaner, som lockar fåglarna till sig vid kråkjakt. Idag används modeller av ugglor vid denna typ av jakt, men under yngre järnålder använde jägarna möjligen levande ugglor.
Det kan inte helt uteslutas att berguvarna även användes för jakt. De kan tränas, liksom falkar och hökar, för falkenering och används vid uppvisningar idag. Det finns få historiska källor om jakt med ugglor, men en persisk källa anger att örn var avsedda för jakt om dagen och ugglor för jakt under natten.
De två hundarna kan ha varit jakthundar. Den ena av dem har varit ganska liten, motsvarande en stövare medan den andra har varit i samma storlek som en engelsk setter. I graven fanns även ben från vildgås, motsvarande bläsgås eller fjällgås, som kan tolkas som delar av ett jaktbyte.
Som redan nämnts fanns det även ben från sik i graven. Fisk förekommer endast i ytterligare två gravar på gravfältet, trots att samtliga gravar har undersökts genom sållning. Möjligen kan detta indikera att den begravde mannen inte bara har ägnat sig åt avancerad jakt utan också åt fiske.
