Under de senaste dagarna vid Eriksberg har vi undersökt en större bålplats från yngre järnålder. Alldeles intill bålplatsen har det stuckit upp en mindre oval mörkfärgning som vi har funderat över en hel del. När Tobias under slutet av förra veckan påbörjade undersökningen fick vi en glad överraskning, alldeles under ett lager av träkol och sot tittade ett nedsatt keramikkärl fram. Kärlet innehöll stora fragment av träkol, brända ben, smälta föremål av kopparlegering samt flera nitar i järn.
Kärlet har fungerat som en gravurna där delar av den döda har samlats efter kremeringen och med på färden har förutom ben även resterna efter föremål sittande på klädedräkten samt ett större nitat träföremål fått följa med. Det är troligt att den döda först kremerats på den närliggande bålplatsen och därefter har man plockat upp en mindre del av gravgåvor och den dödas ben och fyllt kärlet som grävts ned bara ett par decimeter utanför bålplatsens kant. Med tiden har gravurnan börjat falla ut i den omkringliggande jorden och fragmenterats i flera större bitar. Trots detta har den gjort sitt jobb väl och burit den döda på sin färd mot dödsriket.
