Undersökningarna av våtmarkslagren går vidare och resultaten visar att man inte bara har dumpat avfall vid strandområdet, utan att man även offrat olika typer av föremål. Förmodligen har man lagt ned eller kastat ut föremålen en bit ut i det vattensjuka området.

Undersökning av våtmarksområdet och den forna havsstranden vid Borstahusen.

Undersökningen görs med hjälp av grävmaskiner som banar av tunna skikt med skopan, och arkeologer som handrensar ytorna hela tiden i jakten på fynd och anläggningar.

Del av en tunnackig, slipad flintyxa från den äldre delen av bondestenåldern.
En hel, slipad flintyxa med svagt utsvängd egg från den yngre delen av bondestenåldern.
En flintskära från den yngre delen av bondestenåldern eller bronsåldern.
En del av en flintdolk från den yngre delen av bondestenåldern.

Föremålen utgörs av bland annat en del av en slipad, tunnackig flintyxa, en hel tjocknackig, slipad flintyxa med svagt utsvängd egg, flintskäror, delar av flintdolkar och flintspetsar, brynen samt i stort sett hela eller delar av keramikkärl.

En del av ett bryne.

Det mest spännande offerfyndet är emellertid en liten, portabel skålgropssten med fem slipade små gropar. Groparna är väldigt fint slipade och de har placerats på tre sidor av den lilla stenen; två par tätt placerade gropar och ett ensamliggande. Skålgropar är ristade skålformiga fördjupningar eller gropar i berghällar och stenblock med olika djup. De förekommer ofta i anslutning till hällristningsområden men även utanför dessa runt om i landet och förknippas ofta med kult, religion och riter.

De offrade fynden kan huvudsakligen dateras till perioden cirka 2 300–800 f. Kr utifrån deras utseende och de 14 C-dateringar som gjorts tidigare i området.

En sten med skålgropar, gropar som knackades ut i stenen, kanske hade de ett rituellt syfte.