Drygt en vecka har gått sedan vi började undersökningen i Linnéträdgården och redan nu har vi fått fram grunden till prefektgårdens uthus. Husgrunden är cirka 15 meter lång, knappt sex meter bred med två rum som har delats upp av ett portlider, som var entrén till gårdens ekonomidel.

Utsnitt ur karta från 1745 som visar prefektgårdens utformning och delar av den botaniska trädgården. Längst till höger på kartan är bostadshuset utritat. I kartans mitt finns uthuslängan (nr 21) och mellan dessa fanns en formträdgård. Byggnaden längst till vänster i bild uppges vara ett stall. Källa: alvin-record:91916.

Rummen har varit ungefär lika stora och försedda med kraftiga, rektangulära stenfundament till eldstäder.  Att det funnits eldstäder i byggnaden indikerar att den också har fungerat som bostad och möjligen även som brygg- eller bykhus. I rasmassorna efter huset fanns bara tegel vid spisfundamenten, vilket visar på murade skorstensstockar. Det fanns inte heller stenar i massorna, vilket gör att byggnaden troligen har varit timrad.

Stengrunden till familjen Linnés uthus som visar planlösningen med två ungefär lika stora rum med ett portlider emellan. Till höger i bild syns Svartbäcksgatan. Foto: Annika Nordström, Arkeologerna.

I och under rasmassorna norr om byggnaden fanns även stora mängder sopor som matavfall (djurben och fiskben), hushållskeramik och vackra vita fajansfat med blå dekor, som använts när maten serverades hemma hos Linnés. Djurbenen kommer att analyseras av vår osteolog Ola Magnell. Resultaten från art- och åldersbestämningarna av det osteologiska materialet ger då information om kosthåll och kontakter på 1700-talets prefektgård.

Skärvor av ett vitt fat i fajans med blå dekor som ska efterlikna måleriet på det då så populära kinesiska porslinet. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

På baksidan av två av skärvorna finns årtalet (17)48 och datumet 5/2. Då har fatet tillverkats på Rörstrand i Stockholm, för att sedan användas i Linnés hushåll. Till vänster har dekormålaren skrivit sin signatur men den har vi ännu inte lyckats tyda.  Foto: Annika Nordström, Arkeologerna.

Söder om husgrunden har vi undersökt ett mindre parti av en odlingsbädd i lustträdgården, som fanns mellan bostadshuset och det aktuella uthuset på 1700-talet. I fredags var vår arkeobotaniker Jens Heimdahl i fält och sökte igenom jorden översiktligt. Och jordprovet från odlingsbädden fanns det växtrester från bland annat medicinalväxterna lungrot och spikklubba men även efter bondtobak och en liljeväxt, möjligen en krollilja. Vi kommer att försätta att analysera jordprover i jakt på vad som odlats i prefektgården – mer om detta i en kommande blogg!

Frökapsel på medicinalväxten spikklubba, vars form har gett växten dess namn. I odlingsbädden direkt söder om uthuset har frö från bland annat denna växt har identifierats. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.