Den mest omfattande fyndkategorin på undersökningen i Pryssgården hittills består av keramikskärvor och de absolut flesta kan dateras till bronsåldern.

Rabbade grova keramikkärl och fina nätta serveringskärl tillhör de vanligaste fynden på Pryssgården. Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY.

Bronsålderskeramiken består dels av grova kok- och förrådskärl, dels av fina serveringskärl. Den grova keramiken är av en typ som kallas rabbad keramik, vilken kännetecknas av att utsidan är skrovlig och ojämn. De nätta serveringskärlen av tunt gods har eleganta former som säkert imponerade på dåtidens gäster. I anslutning till keramiken har hus undersökts som preliminärt kan dateras till bronsålder.

Yngre Östersjökeramik

 

Järnålderns keramik har hittills hittats i mindre mängder. Några skärvor är dekorerade och av en typ som kallas Östersjökeramik, som började tillverkas i Östersjöregionen under yngre järnålder och tidig medeltid. Dessa skärvor indikerar att vi framöver även kommer att undersöka hus och gårdar från denna tidsperiod.

Skärvor av Östersjökeramik, som ofta har varit dekorerad med karakteristiska våband och linjer, antyder att det finns lämningar från 1000–1100-talet i Pryssgården. Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY.
Diskussion vid en av alla gropar som innehållit keramik. Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY.
Undersökning av ett område med flera gropar och fynd av keramik. Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY.