I veckan har utgrävningen i Östra Eneby prästgård i Norrköping kommit i gång. Undersökningen är en del av Pryssgårdsprojektet. På gårdstomten har vi redan hittat en medeltida husgrund med intilliggande trädgårdsodlingar.

Katarina Österström står på läget för prästgårdens mangårdsbyggnad. I bakgrunden syns Östra Eneby medeltida kyrka. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. CC-BY.

Stenkyrkan i Östra Eneby byggdes 1100-talet och prästgården är belagd åtminstone från 1200-talet. Den första kända prästen i Östra Eneby nämns på 1300-talet, då en man vid namn Henning var verksam här. Han var dessutom syssloman i Vadstena kloster, där han också är begravd i klosterkyrkan. Den sista prästgården revs på 1990-talet i samband med att E4:an fick sin nuvarande dragning, mellan kyrkan och prästgården.

Utsnitt ur karta över prästgårdstomten från år 1698. Undersökningsområdet är markerat med en röd oval. Lantmäteristyrelsens arkiv D155-7:2.

Prästgårdstomten ligger på ett markant höjdläge ett par hundra meter från kyrkan. I det historiska kartmaterialet från slutet av 1600-talet markeras gårdstomten med en byggnad, men i det skriftliga källmaterialet från medeltiden slås det fast att prästgårdar skulle ha åtminstone sju byggnader. Symbolen på kartan visar troligen läget för mangårdsbyggnaden. Intill gårdstomten har lantmätaren markerat en fruktträdgård och i texten anger han att den består av unga träd.

Katarina Österström står på hörnstenen till den medeltida husgrunden. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. CC-BY.

Redan nu har vi fått fram en cirka sex meter bred och minst nio meter lång husgrund som troligen ska dateras till andra halvan av medeltiden. Byggnaden har bestått av två rum och i hörnen av de två rummen finns stora stenfundament, där det troligen har funnits eldstäder. Utanför husgrunden finns odlingslager, som vi i nuläget tolkar som prästgårdens köksträdgård.

Några av fynden från kulturlagret som täckte husgrunden. De kan dateras till 1600- och 1700-talen. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. CC-BY

I kulturlagren som täckte husgrunden och odlingslagren har vi redan hittat en stor mängd tappade och slängda föremål, som alla har tillhört hushållet i prästgården. Bland de tidigmoderna föremålen finns skärvor från tyska stengodskannor, fat av fajans och en skärva av en kinesisk tekopp. Här finns också matrester i form av djurben, skaft till tobakspipor och mycket annat.

Vi ser fram emot en spännande undersökning som kommer att belysa hushållets vardagsliv och trädgårdsodlingar under minst 700 år. Vi återkommer!

Läsa mera:

Ann Charlott Felt & Karin Lindeblad (red). Arkeologi i Östergötland 2018.