I tusentals år har människor valt att bygga sina gårdar på Pryssgårdens sluttningar ner mot Motala ström i Norrköping. De första bosättarna slog sig ner här redan under bondestenåldern, för cirka 6000 år sedan. Även om både landskapet, klimatet och samhället har förändrats genom årtusendena så har området varit mer eller mindre varaktigt bebott sedan dess.

Tecknad bild av hur det kan ha sett ut på platsen under bronsålder för flera tusen år sedan.
Rekonstruktionsteckning som visar hur en gårdsmiljö i Pryssgården kan ha sett under yngre bronsålder. Illustration: Staffan Hyll.

Under stenåldern var platsen en del av en innerskärgård. Det som senare blev sjön Glan var då en havsvik. Genom landhöjningen bildades sjön och forsarna vid Fiskeby under den äldre delen av bronsåldern.

Pryssgården hade ett mycket fördelaktigt läge i det lokala landskapet, på en sandig åsrygg mellan Bråviken och Glan. De förhistoriska gårdarna omgavs av sandjordar, som var lätta att odla och i de strandnära områdena fanns bördiga betesmarker för boskapen. Närheten till kusten har möjliggjort både långväga kontakter över Östersjön och längs kusten. Det inre av Östergötland har nåtts vattenvägen via Motala ström.

 

Kartorna visar vattennivåerna runt Norrköping under olika tidsperioder, med utgångspunkt i SGU:s strandlinjeförskjutningskurva. Överst för 7 000 år sedan, mellersta kartan visar platsen för 5 000 år sedan och nederst för 3 000 år sedan. Förutom orterna Norrköping, Söderköping, Linköping, Svärtinge och Östra Husby, så har även E4ans sträckning markerats, samt platsen för undersökningen (gul stjärna). Skala 1:300 000.

I detta landskapsutsnitt har invånarna haft tillgång till flera varierade ekologiska nischer: Östersjön med sina maritima resurser, Motala ström med rik tillgång på vandrande fisk och i sjön Glan fanns insjöfisk och sjöfågel. I Kolmårdsskogarna fanns andra naturresurser som timmer till husbyggen och råvaror till tjärframställning och kol.

Bild på klippa med hällristningar.
Längs med Motala ström finns flera berghällar med inristade skepp, människor och andra figurer. Kanske bodde de som gjorde ristningarna i Pryssgården? Foto: Arkeologerna. CC BY

I Pryssgårdens närmaste omgivningarna finns flera kända gravfält och förhistoriska gårdsmiljöer. De stora hällristningsområdena vid Himmelstalund, Ekenberg och Leonardsberg ligger knappt 1,5 km bort.

Karta.
Utsnitt ur karta över kyrkbyn Östra Eneby. Prästgården har legat väster om kyrkan (1) och gården Pryssgården har legat längst i söder av byns gårdar. Lantmäteristyrelsens arkiv D155-7:2.

Under tidig medeltid byggdes kyrkan i Östra Eneby och under samma period anlades troligen också byarna Eneby, Fyrby och Tråbrunna, längs med det som i dag är Finspångsvägen.  I det historiska kartmaterialet från 1600-talet ligger byarna på samma åsrygg som kyrkan. Östra Eneby var kyrkbyn och bestod förutom av prästgården av ytterligare tre gårdar. Längst i söder låg den nu övergivna gården Pryssgården, som har gett området dess nuvarande namn.

Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY
Foto: Marita Sjölin, Arkeologerna CC BY

I Pryssgården har flera arkeologiska undersökningar genomförts tidigare. Den aktuella undersökningen är den hitintills största och omfattar ett drygt 20 hektar stort område. Utifrån tidigare resultat förväntar vi oss att undersöka hela gårdsmiljöer med lämningar efter byggnader, hägnader, odlingar och avfallsgropar. Inom området som ska undersökas uppskattar vi att det finns lämningar efter drygt 200 förhistoriska byggnader, både stora långhus och mindre stolphus och grophus. Sannolikt kommer de flesta husen och gårdarna kommer att vara från yngre bronsålder och äldre järnålder, cirka 1100 f Kr–500 e Kr.

På prästgårdstomten vid Eneby kyrka finns metertjocka kulturlager med lämningar efter prästgården med tillhörande trädgård, som kan dateras åtminstone från 1200-talet och framåt.

Genom platsens mycket långa bebyggelsekontinuitet ges en unik möjlighet att studera ett lokalsamhälle i ett långt tidsperspektiv, med det arkeologiska materialet som utgångspunkt. Genom naturvetenskapliga analyser kommer även landskapsförändringar att undersökas tillsammans med de tidigare lokalsamhällenas förmåga och strategier för att möta effekterna av klimatförändringar, landskapets omvandling och andra genomgripande förändringar som exempelvis epidemier och naturkatastrofer.

En bild på en runpuck.
Vid förundersökningen 2017 hittades detta föremål i bly med runristningar i närheten av Östra Eneby bytomt. De svårtolkade runorna har daterats till 1200–1300-talen. De är så kallade botrunor, som skulle skydda föremålets ägare. En av textraderna kan tolkas ”komma oskadd ur förbannelsen”. I föremålets övre del finns bitmärken. Inom folkton fanns det föreställningar om att tandvärk kunde botas på detta sätt. Foto: Arkeologerna. CC BY
En dekorerad bronsåldersyxa hittades under 2023. Foto: Marita Sjölin, Arkeologerna CC BY

Arkeologerna, Statens historiska museer i Linköping och arkeologer från Östergötlands museum kommer att utföra undersökningen under två fältsäsonger, från april till oktober 2023 och 2024. Arbetena sker med anledning av att Norrköpings kommun planerar ny bebyggelse i området.

Bild på rekonstruerade långhus från Ekehagens forntidsby.
I Ekhagens forntidsby i Västergötland finns ett rekonstruerat långhus som visar hur de kan ha sett ut under yngre bronsålder. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna. CC BY

Under fältarbetet kommer vi att ha allmänna visningar, både på plats och digitalt. På hemsidan publiceras bloggar och i sociala medier presenterar vi senaste nytt. Ett urval av fynden visas på Norrköpings stadsmuseum under tiden som undersökningen pågår. Senare kommer också en del fynd också att visas på Östergötlands museum.

Guidade visningar 2024

Följ med på en guidad visning av det spännande området och se vad arkeologerna gräver fram. Biljetter hittar du här.

Onsdag 22/5
Onsdag 29/5
Onsdag 5/6
Onsdag 12/6
Onsdag 11/9
Onsdag 18/9
Onsdag 25 /9

Arkeologidagen söndagen 25 augusti

Bild över de arkeologiska perioderna. Teckning.

De arkeologiska perioderna. Varje figur representerar en generation. Illustration: Staffan Hyll.

Borna Ahlkvist, H. 2002. Hällristarnas hem. Gårdsbebyggelse och struktur i Pryssgården under bronsålder. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar. Skrifter 42.

Botwid, Katarina (2016). The Artisanal Perspective in Action : An Archaeology in Practice [Elektronisk resurs]. Lund: Department of Archaeology and Ancient History, Lund University. Tillgänglig på Internet: http://portal.research.lu.se/ws/files/4001683/8599030.pdf

Botwid, Katarina (2017). Understanding Bronze Age life: Pryssgården (LBA) in Sweden from an artisanal perspective. Lund: Institute of Archaeology and Ancient history.

Ericsson, A. 2018. Hemmings penning? Framgångsrik kyrkoherde med god privatekonomi. (red) Feldt, A-C, Lindeblad, K., Sköld, K. Arkeologi i Östergötland 2018.

Lindeblad, K. 2018. Den övergivna prästgården i Östra Eneby. (red) Feldt, A-C, Lindeblad, K., Sköld, K. Arkeologi i Östergötland 2018.

Lindeblad, k. 2018. ”Komma oskadd ur förbannelsen”. Runor som kunde skydda mot ondska. (red) Feldt, A-C, Lindeblad, K., Sköld, K. Arkeologi i Östergötland 2018.

Sjölin, M. 2018. Norrköpings tidiga invånare. Slog sig ner i Pryssgården för över 6000 år sedan. (red) Feldt, A-C, Lindeblad, K., Sköld, K. Arkeologi i Östergötland 2018.

Sjölin, M, & Sköld, K. 2020. Pryssgårdsparken. Gårdsmiljöer från yngre bronsålder och äldre järnålder. Arkeologerna rapport 2020:156.

Sjölin, M. (red). 2019. Pryssgården II. Mellan Östra stambanan och E4. Arkeologisk förundersökning. Arkeologerna rapport 2019:24.

https://arkeologerna.com/tag/pryssgarden/page/2/