Keramikskärvor från krukor och andra kärl är den sorts fynd som vi har hittat mest av i Pryssgården. Sedan vi kom in från fält i höstas har vi tvättat och ordnat upp fynden och då har vi sett att det finns mer än 500 fyndposter keramik och ännu fler skärvor.

En person går igenom keramik i ett magasin.
En del av arbetet är att se vilka skärvor som kommer från samma kärl. – Det blir en del pusslande, säger Katarina Botwid. Foto: Marita Sjölin, Arkeologerna.

Vi har också börjat registrera fynden i vår databas och i samband med det har nu vår keramikexpert Katarina Botwid varit på plats och gått igenom all keramik. Hon undersöker vilka skärvor som kan komma från samma kärl, för att sedan kunna bedöma kärltyper, kärlens funktion och hur de har tillverkats.

Katarina Botwid är doktor i arkeologi vid Lunds universitet men också yrkesverksam keramiker. I sitt avhandlingsarbete gick hon igenom all keramik från grävningarna i Pryssgården 1992–93 och hantverkstolkade kärl från framför allt bronsåldern men även keramik från andra förhistoriska perioder.  Tack vare detta kan vi nu jämföra det nya keramikmaterialet från Pryssgården med det redan analyserande.  Hantverksperspektivet med metoder att analysera skicklighet och tillverkningssätt gör också att vi kommer nära platsens forntida keramiker och de som har använt kärlen.

– Det finns flera unika och spännande fynd. Just de här så kallade rabbade bronsålderskärlen är verkligen något extra. Rabbad keramik är kärl med en lerslamma som är blandad med grov eller fin sand. Den har sedan lagts på kärlen under tillverkningen, när själva kärlen är färdiga men inte har torkat, säger Katarina och tillägger:

­– Att sedan göra en dekor med fingerränder är mer ovanligt, även om det förekommer. Fingerdragen dekor i olika mönster på kärl från bronsåldern tyder på en östlig påverkan, dekoren finns framför allt på Åland men även i Polen. Att vi nu ser flera kärl med dessa typiska drag  i Pryssgården är oerhört spännande, tidigare har vi haft små och mer spridda skärvor i området.

Katarina Botwid fortsätter sin analys av keramikmaterialet och vi ser fram emot fler intressanta resultat. Nu drar också årets fältsäsong igång i Pryssgården, med förhoppningsvis nya spännande fynd.

En person känner med fingrarna på en keramikskärva, bakom syns olika lådor med fynd.
Flera rabbade kärl har en ovanlig dekor med fingerränder. Ränderna är dragna både tvärs över och längs med kärlen.  Foto: Marita Sjölin, Arkeologerna CC BY.
Keramikskärvor mot svart bakgrund
Bilden visar ett av fynden som hittades i Pryssgården 2023. Det är en stor mynningsskärva med en del av kärlets ovandel bevarad. Fynd av samma karaktär har tidigare hittats på Åland och i Hallunda och Fosie i Sverige. Att vi nu kan koppla kärlens medvetet och dekorativt utförda fingerdragna rabba även till Norrköping kan ge oss mer information om kontaktnät runt Östersjön. Foto: Katarina Botwid
Några rabbade keramikskärvor framför den grop där de legat i nära 3 000 år.
Några rabbade keramikskärvor framför den grop där de legat i nära 3 000 år. Kanske har någon ställt ned en kruka med mat eller dryck i gropen för att det ska hålla sig svalt. Foto: Fredrik Schlyter, Arkeologerna CC BY.