De första öarna i de södra delarna av Södermanlands kustområde tittar upp ur havet för omkring 10 000 år sedan. Det är topparna vid dagens Kolmården som höjs över havets yta i samband med tappningen av den stora Baltiska issjön. Under årtusendena som följer fortsätter landet att höjas ur havet. Vi har kartlagt strandförskjutningens förlopp genom att undersöka sediment från sjöar och våtmarker.
Med tiden övergår öarna i en gles ytterskärgård till innerskärgård, halvöar, höjder åtskilda av uppgrundande vikar och slutligen av uppodlade dalgångar. Växter, djur och människor invandrar till de nya landområdena, rör sig och etablerar sig i det ständigt föränderliga landskapet.
Vi har kartlagt strandförskjutningens förlopp genom att undersöka sediment från sjöar och våtmarker i närheten av Vagnhärad och Nyköping, och på Kolmården i Östergötland. Geografiskt befinner vi oss vid Södermanlands Östersjökust, där den nya järnvägen Ostlänken planeras från Vagnhärad i norr till Stavsjö i söder. I ett tidigare blogginlägg ”Jakten på det förflutna” kan du läsa om hur det går till att studera strandförskjutningens förlopp.
Vi började samla in data redan 2016 och arbetet med att sammanställa detta pågick fram till 2023. Nu har vi producerat två strandförskjutningskurvor som beskriver strandförskjutningens förlopp i Södermanland och därtill tagit fram paleogeografiska kartor för området som visar hur fördelningen mellan hav och land såg ut bakåt i tiden.
Eftersom landhöjningen är olika stor i olika delar av landet ser inte strandförskjutningsförloppet likadant ut på olika platser. För en längre sträcka som Ostlänken behöver man därför producera flera strandförskjutningskurvor som beskriver förloppet för olika platser längs sträckan.
När man producerar kartor över forntida strandlinjer måste man också ta hänsyn till att en strandlinje från samma tid ligger högre i norr än i söder i relation till dagens strandlinje, eftersom landet har höjts mer i norr än i söder. Detta kan man göra genom att ”tilta” eller luta dagens topografi i enlighet med strandförskjutningskurvorna för att på så sätt få fram forntidens geografi – paleogeografiska kartor (eller tiltade paleogeografiska kartor).
Dessa kartor kan sedan arkeologerna använda för att få en bild av landskapet kring boplatserna eller gravfälten man undersöker när det gäller frågor som: Hur nära var havet? Fanns det lämpliga hamnlägen? Var fanns det vadställen och när grundades förbindelsekanaler upp? Med dessa nya strandförskjutningskurvor är det mycket lättare att framställa mer korrekta paleogeografiska kartor, med hög detaljnivå, över valfritt område inom den Ostlänken-nära delen av länet.
Tiltade paleogeografiska kartor över Ostlänkens sträckning i Södermanland finns för vart 500:e år hos Länsstyrelsen i Södermanland, i form av strandlinjepolygoner att lägga in i ett GIS. Dessa är tillgängliga för arkeologiska undersökare.
Mer info
Önskas tiltade kartor för en specifik tid som inte täcks in av dessa, kan man beställa detta hos Arkeologerna genom att kontakta Anna Plikk.
