Ni som läser våra inlägg har förstått att insamling och analys av metallföremål är en viktig del av Vikhemsprojektet. Det hänger samman med de fina resultat som uppnåddes vid förundersökningen, där delar av fornlämningsområdet avsöktes med metalldetektor. Ett femtiotal föremål med datering till järnåldern kunde tas tillvara redan då.
De frågor vi hoppas kunna belysa och diskutera utifrån metallföremålen rör både bosättningen i sig och dess relationer med andra bosättningar och i synnerhet då centralplatsen i Uppåkra. Vilka sociala skikt var representerade i Vikhem? Tillverkades metallföremål på plats? Vad säger metallföremålen om relationerna mellan Vikhem och Uppåkra?
Efter två veckor har Kennet och Iohannes som utför detektoravsökningarna funnit och mätt in ytterligare cirka 175 järnåldersföremål. Yngre föremål, främst knappar, kopparmynt samt plomber och kulor av bly från cirka 1500-1900 samlas också in och hänförs till ett rutsystem. Även sentida metallskrot – så här långt cirka tio kilo – tas tillvara men skickas till återvinningscentralen. Ett litet bidrag till en bättre miljö!
Metodiskt arbetar vi enligt följande: All växtlighet togs bort. Därefter detekteras hela fornlämningsområdet. När schaktning påbörjas banar grävmaskinerna av de översta 10-20 centimetrarna av matjorden varefter detektering sker. Slutligen detekteras lämningarna som framkommer under matjorden: grophus, långhus, gropar med mera. Vid detektering av matjorden kontrolleras endast ett urval indikationer på järnföremål medan indikationer på andra metaller grävs fram regelmässigt.
Så här långt utgörs nästan 25 % av fynden av dräktspännen. De 44 spännen som har identifierats fördelar sig preliminärt på följande typer och perioder:
Period | Typ | Antal |
Yngre romersk järnålder 200-400 e Kr. | Armborstfibula | 2 |
Folkvandringstid 400-550 e Kr. | Korsformig fibulaReliefspänne | 33 |
Vendeltid 550-800 e Kr.
|
Litet likarmat spänne/Näbbfibula
Övergångsformer Cirkelformigt plattspänne S-formigt spänne Ovalt spänne Genombrutet plattspänne Fågelbrosch (vendelkråka) |
914
4 1 3 1 1 1 |
Tidig Vikingatid 800-cirka 900 e Kr. | Treflikigt spänne/Stort likarmat spänne | 11
|
I övrigt har vi identifierat delar av vendeltida sköldtornar (2 st), remändebeslag (3 st), en dräktnål och ett hjaltformigt föremål. Från tidig vikingatid märks mynt (4 st) och delar av nycklar (3 st). Ett 15-tal viktlod har också tagits tillvara, varav flertalet är tablettformiga. Sannolikt ska de ses i relation till fynd av diverse tenar, barrar, smältor och gjuttappar, vilka visar att metallhantverk har ägt rum på platsen.
Den bild som från och med förundersökningen allt tydligare växer fram, är att bosättningen etableras under 200-talet e Kr. Den tycks sedan vara kontinuerligt i bruk fram till 900-talets inledande del. Några föremål är att betrakta som praktföremål, medan flertalet får anses vara tämligen ordinära och i en del fall förmodligen tillverkade på platsen. Metallhantverket och praktföremålen antyder att ett övre socialt skikt är representerat på boplatsen, i form av en storgård.
Ser vi till metallföremålens spridning så finns de inom i stort sett hela det fem hektar stora fornlämningsområdet, dock med vissa koncentrationer. Först efter avslutad schaktning kommer vi att kunna utvärdera detta mönster.
Avslutningsvis väcks frågan: hur representativt är Vikhem när det gäller metallföremålen? Senare års resultat pekar faktiskt på att det finns flera bosättningar kring Uppåkra med många metallfynd från och med 500-talets senare del. Vad vi vet idag är de något äldre fynden, från romartid och folkvandringstid mer sällsynt förekommande utanför centralplatsen i Uppåkra. Kanske är det denna aspekt av Vikhem som är mest iögonfallande just nu?