Nu börjar vi äntligen få fram spåren efter de hus som järnåldersmänniskorna bott i! Bilden visar ett exempel på ett hus från sent 500-tal, en datering som ytterligare styrks av en (tidig) näbbfibula som metalldetekterades fram i nära anslutning till konstruktionen. Med en (än så länge) framschaktad längd av 14 m och en bockbredd på 2,5 m är huset representativt för tidig vendeltid. För att visualisera hur huset har varit uppbyggt har vi placerat ut vinröda klotsar vid spåren efter de trästolpar som en gång burit upp husets tak.
Spåren efter stolparna består i flera fall av två fyllningar, där den yttre representerar det hål som järnåldersmänniskan en gång grävde för att placera ned stolpen i, varpå jord packats runt om densamma. Den inre, och mörkare fyllningen, visar tydligt att huset sedermera brunnit, varefter de nedgrävda delarna av stolparna slutligen förmultnat och lämnat plats åt brandresterna i form av sot, träkol och bränd lera. Genom att samla in träkolet och analysera det med kol-14-metod kan vi få svar på inom vilken tidsperiod huset har brunnit ned…spännande fortsättning följer!
