2015

Delsträckan kolmårdsbranten till länsgränsen (Östergötland–Södermanland). Rapport 2015:2. Arkeologisk utredning. Östergötland, Norrköpings kommun, Kvillinge och Krokek socknar
Pia Nilsson, Alf Ericsson, Britt Ajneborn, Jonas Bergman, Roger Wikell, Fredrik Molin

Resultatet av den genomförda arkeologiska utredningen, etapp 1, visar att utredningsområdet innehåller såväl lagskyddade fornlämningar, som övriga kulturhistoriska lämningar och miljöer, liksom skyddade regionala kulturmiljöer.

De kulturhistoriska och arkeologiska lämningarna är huvudsakligen koncentrerade till områdena kring Algutsboda, Karlsmossen, Böksjö och Gullvagnen. Utredningsområdet innehåller främst lämningar/möjliga lämningar från sten­ åldern (boplatser och vistelseplatser) och från historisk tid (utmarksrelaterade lämningar, bytomter och torplämningar). Huvuddelen av de objekt som utredningen genererat är utredningsobjekt, dvs ytor som avgränsats utifrån topografiska hänsyn, därför att de med stor sannolikhet bedöms innehålla boplatslämningar från förhistorisk tid, främst stenålder, trots att inga spår syns i dagens markyta. Här behövs ytterligare arkeologiska insatser innan fornlämningsstatusen kan avgöras. De 77 nu avgränsade boplatslägena är koncentrerade till sprickdalarna mellan höjderna
inom tre geografiska områden; sprickdalarna vid Algutsboda och Böksjö samt Bråvikenbranten i söder. Boplatslägena varierar i storlek från små, cirka 10 meter i diameter till stora sammanhängande områden upp mot 400 meter i diameter. De stora områdena ligger främst i Böksjötrakten. De flesta boplatser som påträffats är små till ytan, och ligger på naturliga små platåer, eller skyddade gipar. De har troligen utgjort tillfälliga visten som fångst- eller jaktplatser. Bebyggelsen inom utredningsområdet har huvudsakligen etablerats som avsöndringar från Bråbo och Lösings häradsallmänningar. De torp som låg under säteriet Björnsnäs nedanför kolmårdsbranten har dock grundats på enskilt ägd jord. Den primära kolonisationen inleddes senast under 1500-talet med att Algutsboda och Böksjö etablerades. Nästa fas sker under 1600- till tidigt 1700-tal, då gårdarna Rödmossen och Hultet etablerats på häradets mark.

Från slutet av 1700-talet, men främst under 1800-talet, skedde en omfattande torpetablering. Vissa av dessa torp är borta i dag, medan andra ännu är bebyggda och bebodda. Flera torpplatser försvann när Norrvikens trädgårdar anlades, och vägsystemet byggdes om och utvidgades. Nedanför kolmårdsbranten, i utredningsområdets södra kant, berörs en samlad kulturmiljö där tidstypiska sommarvillor från sekelskiftet ingår, främst byggnadsminnet Villa Skoga, liksom Rudolf Abelins Norrvikens trädgårdar. En sammanhållen och skyddsvärd miljö, med stora pedagogiska och kulturhistoriska värden. Förutom de 77 potentiella boplatslägena har utredningen resulterat i att två färdvägssystem med sammanlagt tolv hålvägar, en skärvstenshög, två fångsgropar, en bytomt, tre torplämningar, tre kolbottnar, sex husgrunder och kolarkojor, en källa med tradition, två fossila åkrar/röjningsrösen, ett gränsmärke och 27 odefinierade gropar (sannolikt härrör de från verksamheter förknippade med Norrvikens trädgårdar) registrerats.